Logga in

”Det värsta är ovissheten”

Publicerad
6 okt 2020, 10:30

VVS-montören Stefan Toftedahl fick ström genom kroppen under en badrumsrenovering. Nu deltar han i ett forskningsprojekt som ska leda till bättre vård av elskadade patienter.

Plötsligt smällde det bara till. Under en badrumsrenovering i en privatbostad i Strömstad skulle rörläggaren Stefan Toftedahl öppna två kranar i ett utrymme under en trappa.
Samtidigt som han vred på kranarna råkade han backa emot en trasig glödlampa som hängde från det låga taket. Glödlampans el träffade i bakhuvudet och det blev strömgenomgång genom båda armarna.

Från 2019: Skadades av kemikalier vid WC-montering

– Jag slogs medvetslös och vaknade upp senare ute i hallen. Hur jag kommit dit minns jag inte. Men jag hade mobilens hörlurar i och hade lyckats ringa till en kollega som är insatsledare på deltid i brandkåren. Så han kom dit med ambulans, säger Stefan Toftedahl som vid händelsen arbetade ensam i huset.

Han kom snabbt in till akuten, men väl där var han inget prioriterat fall. Efter flera timmars väntan på en brits i korridoren fick han träffa en läkare som gjorde ett penn- och pektest. Där­efter fick Stefan Toftedahl åka hem.

– Sedan dess har jag haft en fruktansvärd huvudvärk varje dag som inte vill ge med sig. Och ingen kan säga vad den beror på. Jag har gjort datortomografi och magnetröntgen, men de visade inget särskilt, säger han.

Här i utrymmet under trappan skedde olyckan. Foto: privat

Utöver huvudvärken lider han av mardrömmar i sviterna av händelsen. Strömgenomgången gjorde väldigt ont och Stefan Toftedahl minns att han skrek och skakade av smärta och rädsla innan han svimmade. Det var också en nära-döden-upplevelse där han såg sina barnbarn ropa till honom ”dö inte morfar”.

Mardrömmarna finns kvar och återkommer regelbundet, trots att det nu gått nästan två år sedan olyckan. Stefan Toftedahl överväger att träffa en kurator.

”Jag måste få hjälp att komma vidare. Jag har aldrig haft huvudvärk tidigare och kan inte gå med den här värken resten av livet.”

Stefan Toftedahl jobbar ofta med badrumsrenoveringar. Foto: privatVia arbetsgivarens privata sjukförsäkring har Stefan Toftedahl gjort en rad tester och utredningar hos en specialistklinik (SDS) i Göteborg. Men hittills har det inte lett till någon rehabilitering.

Under en kur med smärtstillande medicinen diklofenak, utskriven av en läkare i Uddevalla, fick Stefan Toftedahl stora problem med magen. En tarmficka sprack, så att han fick ligga inne på sjukhus i fyra dagar. Efter det vågar han inte äta några starka tabletter. I stället försöker han härda ut så långt det går, och när huvudvärken blir för svår är det Alvedon som gäller.

– Men jag vägrar bli beroende av smärtstillande, säger Stefan Toftedahl som fortsatt arbeta heltid efter olyckan.

Det är svårt för läkare att ställa diagnos vid kvarstående skador efter elolyckor, vilket tidningen Elinstallatören skrivit om tidigare. Och sjukvården saknar tillräckliga kunskaper om vilka undersökningsmetoder som ska användas.

En forskare vid universitetssjukhuset i Örebro, Lisa Rådman, arbetar med ett projekt för att försöka få fram nya, enklare undersökningsmetoder. För ett par år sedan blev hon först i världen med att visa att människor kan ha mätbara skador på de tunna nervfibrerna i det perifera nervsystemet efter en elolycka.

Just nu pågår datainsamling till projektet, där det första underlaget är 400 personer som fått en olycka godkänd via AFA Försäkring. Ett mål är att 10 procent av dem, alltså 40 personer, ska svara på en fördjupande enkät.

Efter tips från en bransch­kollega har Stefan Toftedahl svarat på Lisa Rådmans enkät. Nyligen var han i Linköping och deltog i några olika tester. Bland annat mätningar där han fick ha en mössa med elektroder på huvudet. Ett annat test var med strålar av grön laser, som han fick titta på genom solglasögon och reagera på, för att kolla hjärnans aktivitet.
Han hoppas att det kan bidra till att öka kunskaperna om de här problemen inom vården. Kanske kan han också få större klarhet i vilken hjälp som finns.

– Det värsta för mig är ovissheten, att inte veta hur jag ska gå tillväga. Jag skulle vilja kunna ringa någon som kan säga ”så här ska du göra”, säger Stefan Toftedahl.

Han har haft kontakt med sitt fackförbund, Byggnads, men där fanns ingen information.
Stefan Toftedahl har också tagit kontakt med en annan av Elinstallatörens intervjupersoner, Martin Granath, som lidit av huvudvärk sedan en elolycka 2014.

– Det känns bra att prata med någon som har samma problematik. Sådana här skador syns ju inte utanpå, som en bruten arm till exempel. Så det kan vara svårt för omgivningen att förstå lidandet, säger Stefan Toftedahl.

Barnbarnen är en viktig del av livet. Foto: Lasse Edwartz

Stefan Toftedahl

Född: 1968.
Bor: Hus i Strömstad.
Familj: Fru, fem barn och fyra barnbarn.
Arbete: Rörläggare.
Fritid: Fiska hummer och kräfta, styrkeledare i räddningstjänsten.

FAKTA

Studie ska öka kunskaper om elskador

Det finns i dag inga vedertagna metoder inom sjukvården för att mäta skador på nervsystemet efter elolyckor. Forskare vid universitetssjukhusen i Örebro och Linköping arbetar nu med ett projekt som ska försöka få fram nya, enklare undersökningsmetoder.

Forskaren Lisa Rådman samlar in data till projektet där underlaget är 400 personer i sex län. Kriteriet är att personerna fått en olycka godkänd via AFA Försäkring. Med hjälp av en enkät väljs sedan personer ut som har kvarstående sensoriska symptom, exempelvis smärta eller nedsatt känsel. Dessa kallas till undersökning med några olika metoder i Linköping. Målet för projektet är att 40 personer ska svara på enkäten. Datainsamlingen kommer att pågå under hela 2020 och projektet i ytterligare ett år.

Att ge generella råd till de som drabbats av strömgenomgång är svårt, eftersom det kan se väldigt olika ut från fall till fall. Men arbetsgivaren har ett jättestort ansvar för dem som skadas på jobbet, menar Lisa Rådman.

Enligt de riktlinjer som finns ska arbetsgivaren anmäla skadan till Arbetsmiljöverket. För den som är anställd ska en anmälan även göras till anslutet försäkringsbolag, och företagshälsovården ska följa upp.