Starka tvivel om regeringens bostadsmål

Publicerad 4 jul 2016, 13:34

ALMEDALEN. Sverige kommer inte klara av att bygga 700 000 nya bostäder fram till 2025. Om inte radikala förändringar genomförs i bostadspolitiken är risken i stället att bostadsbristen är ännu värre om tio år. Den dystra framtidsvisionen är både byggbransch och ansvariga politiker eniga om. 

Enligt Boverkets mycket uppmärksammade prognos krävs omkring 700 000 nya bostäder fram till 2025 om bostadsmarknaden ska kunna hålla jämna steg med den växande befolkningen. Det innebär ett bostadsbyggande av minst dubbelt så hög takt som idag.

Men bostadsbyggandet hindras till stor del av snåriga regler och en hög grad av kommunalt självbestämmande, vilket för byggbolagen innebär olika spelregler i landets kommuner. Till problembilden hör också att de blocköverskridande, riksdagspolitiska bostadssamtalen nyligen havererade. Dessa samtal syftade just till att komma med övergripande förslag till hur byggandet från politiskt håll ska kunna stimuleras och förenklas.

Under årets Almedalsvecka är bostadsbyggandet och de 700 000 nya bostäderna en av de absolut hetaste frågorna. Det första seminariet i frågan arrangerades på måndagen av Sveriges Byggindustrier. Deltog gjorde en rad experter från branschorganisationen och från ett byggbolag samt riksdagspolitiker.

Experternas dom var hård: Det krävs radikala förändringar från politiskt håll om byggutmaningen ska klaras. Men från de ansvariga politikerna på seminariet kom bara en portion vanligt partipolitiskt käbbel och en dos med oförankrade, marginella och detaljinriktade förslag. Det ställdes en rad svåra frågor men gavs få egentliga svar. Om byggutmaningen kändes tuff före seminariet var känslan efteråt än mer dyster och uppgiven.

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier (BI), inledde seminariet med att konstatera att det krävs omkring 2 000 miljarder kronor de kommande tio åren för att bygga de 700 000 nya bostäderna. Det motsvarar vad Sverige lägger på försvaret under 40 år. Och för bygga själva bostäderna behövs ett nettotillskott av 40 000 personer till byggbranschen, vilket är en omöjlighet med dagens utbildningssystem, konstaterar BI.

– Politikern kan inte lösa finansieringen. Det finns inga konkreta förslag. Vi behöver en ny bostadspolitik, sa Björn Wellhagen.

Några förslag från BI för att öka rörligheten på bostadsmarknaden är fri hyressättning av nybyggda hyresrätter, förmånligare uppskovsregler vid reavinst vid försäljningen av bostad samt införd fastighetsskatt med ett tak.

Seminariets enda representant från ett byggbolag var Nancy Mattsson, chef projektutveckling på JM Bostad.

– Våra största hinder för ett ökat byggande är miljöbalken och dess regler för strandskydd, riksintressen och buller. Jag anser att det är en stopplag, ett hafsverk. Ovanpå det har vi de kommunala detaljplanmonopolen.

Hon fick medhåll av Maria Brogren, energi- och miljöchef på BI:

– Det krävs att kommunerna tar fram mer rymliga och inte så detaljstyrda detaljplaner.

De ansvariga riksdagsledamöterna på plats var Johan Löfstrand (S) och Robert Hannah (L), båda medlemmar av civilutskottet och experter på bostadsfrågor.

Johan Löfstrand konstaterade att Sverige länge haft bostadsbrist men att den blivit akut på senare år, inte minst med tanke på de 160 000 flyktingar som kommit sedan i höstas.

– Enligt min mening tar kommunerna inte tillräckligt med ansvar i bostadsbyggandet. Men det gäller också statliga myndigheter.

Han fick medhåll av Robert Hannah:

– Det är länsstyrelserna som är det största problemet. Det är orimligt att man ska kunna överklaga ett byggande fyra gånger, men överklaga en asylansökan bara två gånger. Det är dags att vi politiker pekar med hela handen mot länsstyrelserna. Vi ska ha nya bostäder och det är ni som ska fixa det!

Vilka konkreta förslag för fler bostäder kom då från de båda riksdagsledamöterna? Johan Löfstrand efterfrågade ”fler billigare bostäder som folk har råd att köpa och att bo i”. Robert Hannah föreslog enklare regler för att hyra ut sin bostad.

– Tyvärr kommer vi inte klara att bygga 700 000 nya bostäder fram till 2025. Jag tror att bostadskrisen på många sätt är värre om tio år, sa Robert Hannah.

Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier, avslutade seminariet med att glädjande konstatera att branschorganisationen och några av dess medlemsföretag, alltså byggbolagen, inbjudits för samtal med nya bostadsministern Peter Eriksson (MP) och att de fått komma med förslag till de blocköverskridande, bostadspolitiska samtalen.

– Vi fick vi säga vad vi tycker, men inga av våra förslag har levt vidare politiskt, som de verkar i nuläget. Vi klarar inte av denna ryckighet i bostadspolitiken. Vi måste ha långsiktiga spelregler, fastslog Ola Månsson.