| Foto: Getty Images

Surahammar storsatsar på matavfallskvarnar

Publicerad: 04 september 2019 Text: Jan Fredriksson

VA-chefen berättar om för- och nackdelar med lösningen.

Erfarenheter visar att matavfallskvarnar förenklar sorteringsarbetet och mer avfall återvinns. Nackdelen är att det blir mindre biogas än om matavfallet skulle samlas in separat.

Matavfall från avfallskvarnar kan ledas via avloppsnätet tillsammans med övrigt avlopp till reningsverket. Alternativet är att avfallet samlas upp i tankar för vidare transport med tankbil. Systemen har sina för och nackdelar.

Anslutning till ledningsnätet minskar de tunga fordonstransporterna. Det kräver inte heller några utrymmeskrävande tankar. I gengäld tar processen i reningsverket bort mycket kväve och en del kalium ur slammet, näringsämnen som är viktiga växtligheten.

Det finns även ökad risk för igensättning av avloppsledningarna och att det bildas svavelväte i dem. Med mer material ökar också kemikalie- och energianvändningen i reningsverket.

På Södersjukhuset i Stockholm har installerats matavfallssystemet Lipidus

Surahammars kommun har satsat stort på ledningsanslutna matavfallskvarnar. Kommunen har ett serviceavtal som kostar en dryg hundralapp i månaden de första fem åren. I dag finns drygt 1 500 kvarnar installerade i hyreshus och villor i tätorten.

Erfarenheterna är goda.

Mats Lundqvist– Alla som har kvarn är jättenöjda. Har man en gång skaffat en vill man inte bli av med den, det är så smidigt att ta hand om alla matrester i stället för att kladda med en brun påse. Det är bara i vissa fastigheter med gamla och igensatta ledningar som det inte har fungerat. Från början filmade man ledningarna innan kvarnarna sattes in, men det slutade man med efter ett tag, säger Mats Lundqvist, VA-chef hos Surahammars Kommunalteknik.

Hus i södra Helsingborg har ett nytt sorterande system för att hantera mat- och toalettavfall.

Enligt studier som gjorts ökar vattenanvändningen något med matavfallskvarnar installerade.

– Det blir inte så stora mängder. Visst spolar de lite grann för att dra ned avfallet, men det ger ingen större användning, säger Mats Lundqvist.

I Surahammar rötas avfallet till biogas som används till reningsverkets uppvärmning. Men den största delen biogas används för att påskynda rötningsprocessen genom att höja temperaturen till omkring 37 °C. Rötslammet används sedan som gödsel och kan användas i jordbruket utan risk.

– Vi håller koll på tungmetallerna och det har inte hänt någonting på grund av kvarnarna, säger Mats Lundqvist.

Sverige har problem med fettansamlingar som proppar igen avloppsledningar

Fler nyheter

En affärsidé som växer

16 sep 2019 | Så kallad ransomware riktar in sig på företag, sjukhus och offentliga verksamheter som har gott om pengar. Och det här är en affärsidé som växer,...