Simon Nilsson och Linus Wallin. Foto Linn Malmén

Den ljusnande framtid är svår

Publicerad: 26 april 2018 Text: Eva-Maria Fasth

Alla sa att de skulle välja VVS- och fastighetsprogrammet för att utbildningen skulle ge dem jobb direkt. Men verkligheten visade sig vara en annan.

"Sola i Karlstad" skymtar svagt bakom snödiset som svept in den värmländska metropolen i en tunn molnslöja den här marsdagen.

Här i Värmlands län är 11,2 procent i åldrarna 18–24 år arbetslösa, knappt över rikssnittet.

Totalt finns det ett 80-tal VVS-företag i Karlstad, bland annat installatörsjättarna Bravida och Caverion.

Förutsättningarna borde med andra ord vara goda för en ung människa som söker lärlingsplats.

Men långt ifrån alla som går yrkesutbildningen blir sedan VVS-montörer.

Branschen behöver en massa folk nu och mer framöver. Ändå kan det vara svårt att komma in.

– Det blev aldrig någon rörmokare av mig heller, men jag har fått jobb som ställningsbyggare i stället, säger Simon Nilsson, 20 år. Han har gått tre år på VVS- och fastighetsprogrammet på kommunala Nobelgymnasiet i Karlstad, med godkänt i alla ämnen.

Nyligen fick skolan utmärkelsen "Förstklassig skola" av VVS-branschens Yrkesnämnd.

Utmärkelsen delas ut till skolor som bland annat har lärare som antingen har branschcertifikat, relevant yrkeskompetens eller lärarbehörighet.

På lunchrestaurangen bredvid Simon Nilsson sitter Linus Wallin, 21 år.

Han har varit arbetslös sen han tog examen på VVS- och fastighetsprogrammet på Praktiska gymnasiet för närmare ett år sen, också han med godkända betyg.

Simon Nilsson ville göra något praktiskt, samtidigt som han gärna vill plugga vidare till VVS-ingenjör.

Att certifierade VVS-montörer toppar löneligan bland byggyrkena lockar också förstås.

Linus Wallin gick först ett år på VVS- och fastighetsprogrammet på privatägda gymnasiet Praktiska i Helsingborg, men flyttade sen tillbaka till Karlstad och fortsatte de återstående två åren på Praktiska i Karlstad.

Han drömmer om ett VVS-jobb i Norge, kanske på en oljerigg, och visar upp den norska appen "Jobb-Kompasset" som han har i mobilen.

– Jag har ju hört att det är bra pengar i VVS-branschen och lätt att få jobb. Sen ville jag bygga ett eget hus och kunna installera värme och vatten själv, säger Linus Wallin.

– Det är inte många av mina klasskompisar som har fått lärlingsplats, fortsätter han och tillägger att det är ganska knäckande för självförtroendet att hela tiden mötas av ett "nej tack" eller "du får återkomma" när han söker lärlingsplats.

– Det är väl därför som jag tänker på att jobba med något helt annat. Men det känns ju som att de tre år jag har gått på VVS- och fastighetsprogrammet varit helt bortkastade.

Henrik Schützer har fått en lärlingsanställning på Caverion i Karlstad. Foto: Linn Malmén

En före detta klasskamrat till Simon från VVS- och fastighetsprogrammet på Nobelgymnasiet är Henrik Schützer. Han har fått en lärlingsanställning på Caverion i Karlstad och tillhör de lyckliga 60 procent i klassen som har fått lärlingsplats.

– Jag hade min praktik här på Caverion och så blev jag kvar här sen. Det gäller att göra sitt bästa på praktiken för att senare kunna få en lärlingsplats, säger Henrik Schützer och tillägger:

– Just nu håller vi på med VVS-installationerna i ett lägenhetsbygge. Jag har väldigt bra handledare, arbetsledare och projektledare på Caverion, så jag lär mig mycket.

Han tycker att systemet med lärlingsanställningar är bra.

– Det är bra att få komma ut på arbetsmarknaden och tjäna lite pengar. Mitt råd till de som söker lärlingsplats är att göra ett så gott jobb som möjligt på praktiken. Det är där man har bäst chans att få en lärlingsanställning, menar han.

Henrik Schützer har varit lärling sen han tog studenten från Nobelgymnasiet i Karlstad sommaren 2016 och ska snart göra branschprovet.

– Det är inte lång kvar nu! Som planen ser ut stannar jag kvar på Caverion, men nu som certifierad VVS-montör.

Förutom i Karlstad finns Praktiska gymnasiet också på 32 andra platser runtom i landet.

Tvärs över hemsidan står det: "Skolan mitt i arbetslivet – vi utbildar för att det ska leda till jobb."

Lite längre ner på sidan lyder texten: "2017 hade 82 procent jobb direkt efter studenten eller valde att studera vidare." Siffran 82 procent gäller hela skolan, inte bara VVS- och fastighetsprogrammet.

Praktiska ägs av landets största fri­skolekoncern Academedia, som förra läsåret tog ut i genomsnitt 6 300 kronor i överskott från varje elev, enligt en granskning av Lärarnas tidning.

Fredrik Weng var Linus VVS-lärare på Praktiska i Karlstad, han är pappa­ledig, men jobbar deltid som VVS-lärare. Han tycker att det är konstigt att Linus fort­farande inte har fått lärlingsplats:

– Det viktigaste är att APL (arbetsplatsförlagt lärande) fungerar riktigt bra och att man sköter sig exemplariskt på praktiken. Eleverna är 16–18 år och för många av dem är det en stor kontrast att komma ut på en arbetsplats jämfört med skolan, säger han och tillägger att lärlingsplats också ofta handlar om personliga kontakter.

Fredrik Weng vet inte hur många av avgångseleverna i Linus klass som fått lärlingsplats. Han låter direkt överraskad av frågan.

– Jag vet att en elev jobbar som VVS-montör i dag. Men det är möjligt att det är fler som fått lärlingsplats.

Simon Nilsson och Linus Wallin. Foto: Linn Malmén

Har du många kontakter i VVS-branschen?

– Inte så jättemånga. Jag har jobbat som industrilärare innan. Där ingick svetsning, så den kunskapen har jag. Jag undervisar i VVS, men jag är inte behörig VVS-lärare, säger Fredrik Weng.

I Praktiskas skolbyggnad, granne med Volvo och Ford, är det nästan tomt när vi försöker hänga med Linus Wallin i spiraltrappan upp till fjärde våningen.

Väl där så finns några elever och lärare, varav flera hälsar glatt på sin gamla skolkompis. Linus Wallin förklarar läget:

– Jag är trött på att bara få nej från alla VVS-företag som jag söker lärlingsplats på, förklarar han för en tidigare mentor och fortsätter:

– En kompis tipsade mig om ett jobb som telefonförsäljare, jag är nästan beredd att ta det, suckar Linus Wallin, som lever på socialbidrag i dag, eftersom han saknar arbetslivserfarenhet och därmed inte kvalar in i A-kassan.

Simon Nilsson jobbar som ställningsbyggare i Västerås dit han veckopendlar.

Simon Nilsson och Linus Wallin känner sig grundlurade av studievägledare och lärare. Det var ingen som verkligen förklarade att den tvååriga lärlingsanställningen är ett nålsöga som det krävs stor ansträngning för att ta sig igenom.

Vad är det då som hindrar er från att leva er dröm – att bli VVS-montörer?

– Hade någon berättat i nian när jag sökte till VVS- och fastighetsprogrammet att det var väldigt svårt att få en lärlingsplats och att man måste hitta den själv, så hade jag valt en annan utbildning, säger Simon och får medhåll av Linus.

Elever som går VVS- och fastighetsprogrammet ska ha minst 15 veckors APL-praktik (arbetsplatsförlagt lärande) under skoltiden.

Här kan man säkra sin kommande lärlingsplats, anses det allmänt i branschen. Vissa talar till och med om APL som "lärlingstest" där VVS-företagaren kan se vad personen går för.

Varför fick ni inga lärlingsanställningar på era praktikplatser?

– Jag hade en bra praktikplats på ett ganska stort VVS-företag här i Karlstad. Men när jag frågade om lärlingsplats så fick jag bara höra "Du kommer att få jobb". Men det blev aldrig något av med det, säger Simon som kände sig upp­skattad på praktikplatsen.

Linus har en liknande erfarenhet från sin APL där arbetsgivaren gav svävande svar typ "inte just nu, men snart", om när han skulle få börja. Det hela rann ut i sanden.

– Jag trivdes på praktikplatsen och de sa att jag skulle höra av mig om lärlingsplats, men det hände inget. Hade jag bara fått ett klart besked om att jag inte skulle få någon lärlingsplats där hade jag förstås sökt mig någon annanstans.

Simon Nilsson och Linus Wallin. Foto: Linn Malmén

Lite drygt 30 mil från Karlstad, i eftermiddagssolens mättade ljus åker några modiga personer långfärdsskridskor på Årstaviken i Stockholm bredvid den öppna farleden.

Ett stenkast där­ifrån, på nedre botten till ett av de bågvälvda så kallade "bananhusen" i Tanto scrollar Charlotte Fryklund, verksamhetschef på VVS-branschens Yrkesnämnd (VVS-YN), på sin laptop för att ta fram den senaste lärlingsstatistiken.

Statistiken för avgångsklasserna 2016 respektive 2017, när Simon Nilsson och Linus Wallin gick ut VVS- och fas­tighetsprogrammet, vill inte Charlotte Fryklund gå ut med ännu, eftersom VVS-YN väntar med att räkna lärlingsfrekvensen till tre år efter examen.

Men om man utgår från genomsnittet på 70 procent för avgångsåren 2014 och 2015 så innebär det att drygt två tredjedelar av de här årskullarna fick lärlingsplats, medan knappt en tredjedel av VVS-studenterna blev utan.

Charlotte Fryklund, VVS-YN

– Det är en förbättring jämfört med några år tillbaka, då bara ungefär hälften fick lärlingsplats. Det kan vara en konjunkturfråga, menar hon och tillägger att statistiken är mycket mer tillförlitlig nu, eftersom man också tittar över en längre tidsperiod, upp till tre år efter examen, säger Charlotte Fryklund.

Över tusen VVS-företag tecknar varje år utbildningsavtal för att ta emot lärlingar och det är en ökning jämfört med tidigare. Det är dock bara kollektivanslutna VVS-företag som syns i statistiken.

Charlotte Fryklund har också en förklaring, som delas av många företagare i VVS-branschen, till varför en tredjedel av VVS-studenterna inte får lärlingsplats.

– De kanske inte är lämpade för yrket eller inte vill bli VVS-montörer. Våra enkäter visar att det är 80 procent av eleverna som har målet att ta branschcertifikat och därför utgår vi från att det är lika många som vill ha lärlingsplats.

Branschcertifikat får man efter genomfört och godkänt branschprov. Först därefter är man certifierad VVS-montör. Men det är inte alla som klarar provet, som numera är indelat i tre delar: teoretiskt prov, svetsprov och installationsprov.

VVS-YN har frågat företagarna i en enkätundersökning vilken kunskapsnivå de förväntar sig av lärlingar.

De flesta företagare svarade att det viktigaste var "attityden och intresset".

– Vi får inte ut tillräckligt många certifierade montörer i dagsläget, suckar Charlotte Fryklund medan hon går igenom excel-filer i datorn.

Enligt Charlotte Fryklund spelar det ingen roll om skolan är privat eller offentlig för hur många elever som får lärlingsplats.

– Huvudmannaskapet saknar betydelse, konstaterar hon och tillägger:

– Det handlar mer om lärare och skolledning, som alltid är viktiga, så även på VVS- och fastighetsprogrammet. Lärarna är en nyckel för all utbildning och de är extra viktiga på yrkesutbildningarna.

Men det råder stor brist på lärare, främst yrkeslärare.

– Det är en jättekris, eftersom yrkesutbildningar står och faller med sin lärare, menar Charlotte Fryklund.

Simon Nilsson och Linus Wallin. Foto: Linn Malmén

Några kilometer utanför Enköping finns VVS-företaget Grillby & F100 Rör AB.

Här basar vd:n Theresa Östman över 19 anställda, en lärling och en praktikant. Theresa Östman är också styrelseledamot i branschorganisationen Installatörsföretagen som vill "utveckla dagens kollektivavtalade lärlingssystem till ett branschgemensamt företagslärlingssystem som är branschstyrt, åldersneutralt och bygger på anställning".

Organisationen vill ha en lärlingsutbildning på företagens villkor.

Theresa Östmans företag använder sig redan i dag av ett kritiskt och branschstyrt urval av lärlingar.

Theresa Östman, vd på Grillby & F100 Rör AB.

 

Den som får en lärlingsanställning på Grillby & F100 Rör AB bör ha gjort sin praktik på företaget och visat vad hon eller han går för.

– Det är ett risktagande att anställa en lärling och vi har varit snåla med intaget, det är inte alla praktikanter som får lärlingsanställning. Vi tar inte in en person som lärling om vi känner oss tveksamma, säger hon och tillägger:

– Jag blir alldeles beklämd över att det är så många som inte får lärlingsplats, inte minst med tanke på att VVS-montör är ett sådant bristyrke. Man kan bara hoppas att flera företagare använder sig av det nya stödet för Yrkesintroduktionsanställningar för att kunna anställa lärlingar.

– Det handlar i grunden om intresse och attityd hos den som söker lärlingsplats. Men vi arbetsgivare måste också ta väl hand om dem. Jag brukar påminna mig om att jag också har varit 16 år och att det kan kännas läskigt att komma ut på en arbetsplats med en massa vuxna. Vi har ett stort ansvar för att den här 16-åringen ska tycka att det här är en förbannat rolig arbetsplats, säger Theresa Östman.

Pär Lundström, Installatörsföretagen

Pär Lundström, expert på yrkesutbildning på branschorganisationen Installatörsföretagen, går till motoffensiv mot mina, i hans tycke, förutsägbara frågor.

– Hur stor andel av de som har gått en journalistutbildning jobbar i dag som journalister? Det finns ingen självklar koppling mellan att ha gått en utbildning och att man sen jobbar som det. Men när det gäller elektriker och VVS-montörer, då verkar det finnas en utbredd föreställning om att en utbildningsplats ska leda till en anställning, säger Pär Lundström.

– Om jag som arbetsgivare ska anställa någon, hur många vill jag ha att välja mellan då? De flesta vill ha åtminstone fem att välja mellan.

– I lärlingsdiskussionen verkar vi förutsätta att alla som går utbildningen ska få en lärlingsplats. Redan där går det snett. Alla som går VVS- och fastighetsprogrammet vill inte arbeta som VVS-montörer, säger Pär Lundström och pekar på siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) som visar att omkring 80 procent av studenterna från VVS- och fastighetsprogrammet har fått arbete ett år efter examen.

Han jämför med prestigeskolan Harvard Business School i USA, inte ens där får alla arbete efter utbildningen, utan "bara" 93 procent.

– Jag tycker att det är ganska rimligt att 25–30 procent av tonåringarna på ett yrkesprogram väljer att göra något annat. Det vore inte ens konstigt om 50 procent av dem inte blir VVS-montörer.

– Det finns en rätt tydlig koppling mellan skolornas kvalitet och möjligheten att få lärlingsplats. Installatörsföretagens VVS-skola, Refis i Stockholm, är uppe på 80–90 procent som får lärlingsanställning.

– Vi tittar på att införa ett yrkesprov på gymnasiet. Det blir ett sätt att kvalitetssäkra utbildningen, säger Pär Lundström.

Problemet kvarstår. Branschen skriker efter VVS-montörer – det saknas cirka 10 000 VVS-montörer och elektriker i dag. Arbetsförmedlingen går med jämna mellanrum ut med sina prognoser där myndigheten klassar VVS-montör som ett bristyrke.

Samtidigt väljer omkring tusen unga människor varje år VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet i förhoppning om att bli VVS-montörer.

Men 20–30 procent av dem kommer aldrig att bli VVS-montörer. På tio år handlar det om en resurs bestående av två-tre tusen gymnasieutbildade VVS-montörer som aldrig kommer till nytta.

Somliga söker efter något som passar dem bättre. Sen finns de dem som likt Simon Nilsson och Linus Wallin inte vill något hellre än att komma in i yrket. Och har hoppet kvar.

Foto: Linn Malmén

Fakta/Lärlingar

  • Det finns fyra olika sorters lärlingar i Sverige. Lärlingar som anställs av företag (som VVS-Forum skriver om i detta reportage), gymnasial lärling som får lärlingsplats av utbildningsanordnare och företag i samverkan, YA-anställning där minst 15 procent av arbetstiden ska vara avsatt till lärande, samt företagslärling som får hela utbildningen som lärling på ett företag.
  • Lärlingstiden är 8 500 arbetstimmar motsvarande cirka två år, men kan förlängas vid behov.
  • En lärling blir anställd och företaget tar på sig ett utbildningsansvar.
  • Företaget ska ha kollektivavtal för att lärlingen ska kunna tillgodoräkna sig utbildningen.
  • Både anställnings- och utbildningsavtal ska tecknas när lärling anställs.

Historik/Lärlingar

  • Lärlingssystemet har funnits i Sverige sedan mitten av 1600-talet och kom ursprungligen från Tyskland.
  • För att bli antagen som lärling av en mästare krävdes att man var pojke och född inom äktenskapet. Dessutom skulle mästaren ha betalt.
  • På den här tiden började man som lärling i 14-årsåldern och förväntades tjäna upp till fem år innan man kunde ansöka om att bli gesäll.
  • Lärlingen fick också mycket stryk, eftersom han ansågs ingå i mästarens familj. Då var fritt fram för mästaren att prygla sin lärling.
Fler nyheter
Annons från Purmo Thermopanel LVI / Rettig ICC

Innovation möter design

Det är inte lätt att välja rätt i dagens stora utbud. Som installatör, arkitekt eller konsult, ska du dagligen fatta många viktiga beslut. Läs mer!

Läs mer