Kortling, kommod, duschvägg, håltagning … vem gör vad egentligen? 

Vilken yrkesgrupp ska göra jobbet? VVS-experten Björn Wettervik reder ut ansvarsfrågan kring olika arbetsmoment där det ofta uppstår diskussion.

mer i ämnet
Ovärderliga tipset: Slipp tjafs om vem som ska sätta upp duschväggen

Läs också:
”Kommod är ju trämaterial, det är snickarens jobb”

På en arbetsplats där flera yrkesgrupper möts får man en bra överlämning av kalkylatorn. Så är det i den bästa av världar. Men många gånger skickas VVS-montörer ut utan tillräcklig information – med ritningar i handen och uppmaningen: ”Börja jobba”.

Installatörsföretagens VVS-teknikexpert Björn Wettervik har som rörmokare varit med om bägge situationerna.

Det viktigaste tycker han är att man gör upp vem som gör vad redan i kontraktet.

– Det blir en kostnad för arbetsgivaren att sätta upp 20 duschväggar som man inte själv har levererat, och som man inte räknat med att sätta upp. Det är ju mycket pengar, säger han och går här igenom olika arbetsmoment och ger konkreta tips på hur man kan lösa frågan om vem som gör vad. 

Kortla för golvbrunnen

– Den här frågan är laddad. Jag tror inte att det är reglerat i AMA eller i AB/ABT. Rörmokare utför arbeten med egna fixturer och genomföringar normalt sett men det kräver att underlaget är utformat rätt, säger Björn Wettervik och menar att för att kunna få ett godkänt våtrum enligt GVK och BKR måste underlaget/konstruktionen vara fackmannamässigt utförd och samtliga installationer fixerade. 

– Jag kan tycka att det skall ingå i en snickares arbete att se till att det finns en massiv konstruktion att fästa monteringsplattan i då en snickare är utbildad för sådant. 

Sätta upp kommod

Byggare brukar köpa in kommoder till storbyggen och nyproduktion eftersom det blir billigare än om VVS-montörerna skulle göra det. 

Björn Wettervik anser att kommod är ett gränsfall mellan snickeri och rördragning. 

– Men jag tycker att den som levererar ska sätta upp den. Den ansvarar för produkten och då blir det också rätt med garantiåtagandena om den skulle vara trasig, säger han.

Sätta upp duschvägg

Samma sak här som med kommoden, den som köpt in väggarna bör montera dem för att slippa problem med garantierna.

”Men är det brandtätning ska man veta vad man håller på med, det finns många som kladdar på med brandsilikon och allt möjligt för att det ska vara ’brandsäkert’, men som faktiskt inte blir det.”

Bila upp golv och håltagning

Vid en stamrenovering kan rörmokare åka på att bila om man inte har frånskrivit sig det.

– Det kanske förutsätts att byggaren bilar allting, men man ska alltid vara väldigt tydlig med att det är professionella som ska hålla på med det, understryker Björn Wettervik.

Samma med håltagning, där står det ofta i uppgörelsen att hål upp till 35 millimeter tar man själv.

– Det bör vara håltagare med rätt utrustning som tar alla hål så att det blir bra.

Hål i lättväggar tycker han däremot att man kan ta själv.

– Det kan ju ta tid att markera dem och så slipper man vänta på att någon ska komma och ta hålen innan man kan jobba vidare. 

Lagning av hål

Om man drar ett rör som ska vara isolerat, ljuddämpat eller tätat på vanligt sätt tycker Björn Wettervik att det är hugget som stucket vem som gör det. 

– Men är det brandtätning ska man veta vad man håller på med, det finns många som kladdar på med brandsilikon och allt möjligt för att det ska vara ”brandsäkert”, men som faktiskt inte blir det.

Läs också:
Bilade sönder varmvattenrör vid golvbrunnsbyte –  krävde betalt för lagningen

Rivning

Om man ska blåsa ur en kåk fullständigt, och man kan stänga av alla medier, brukar det vara självskrivet att rörmokaren går in och proppar bort allt som är trycksatt och därefter tar rivaren över. 

Men ibland handlar det om delvisa rivningar i ett hus, exempelvis ett trapphus och då kan det vara klurigt, menar Björn Wettervik.

– En rivare vet inte om det är trycksatt eller inte. För att rörmokaren ska slippa springa runt och markera allting som ska rivas är det smidigare att göra det själv.