”Av de elmuffsvetsningar vi får in är nästan 30 procent felaktiga”

Extrem noggrannhet är avgörande för en lyckad plastsvetsning. Provningsföretaget i Ängelholm ser mycket slarv – hit skickar företag plastsvetsade rör, för att få svetsarna kontrollerade. I utbildningslokalen får man lära sig göra rätt.

Det skramlar till lite när plastsvetsare Tobias Kjellman lyfter upp rör med diametern 110 millimeter i ställningen för elmuffsvetsning. De väl rengjorda rörändarna passas in i elmuffen, insticksdjupet mäts och rören låses fast i fixturen.

När allt sitter stadigt på plats kopplar Tobias Kjellman in de två elektroderna som ska värma svetsen och startar maskinen. Kollegan Joakim Svensson står bredvid och kollar att allt går bra.

”När en stadsdel eller industri är utan vatten efter ett ledningsbrott är det lätt att bli stressad och kanske nöja sig med att rören är ”nästan raka”. Då kan det bli väldigt fel.” 

Joakim Svensson, Plastsvetsarna Syd

Läs också:
Fel insticksdjup och 5 andra missar vid plastsvetsning

Läs också:
Så kapar du rören rätt när du plastsvetsar – och 6 andra råd

– Det är viktigt att vara noga med alla steg, och när svetsningen startat ska den övervakas. Ibland kan det ta en timme vilket kan verka långt, men det måste ändå stå någon bredvid hela tiden, säger Joakim Svensson, plastsvetsare och ägare av företaget Plastsvetsarna Syd.

Han och Tobias Kjellman visar ett par olika metoder för svetsning av plaströr i verkstaden hos provnings- och utbildningsföretaget Plastec i Ängelholm. Hit skickar företag plastsvetsade rör, för att få svetsarna kontrollerade och godkända innan rördragningen sätter i gång.

Kenny Constanzo, grundare av Plastec, har sett en hel del under de tio år han drivit företaget. 

– Av de elmuffsvetsningar vi får in är nästan 30 procent felaktiga. Det är avsevärt fler än för till exempel stumsvetsar där sex till sju procent är dåliga, säger han.

Att det är svårt att göra bra elmuffsvetsning tror han mest beror på okunskap. Det kan verka enkelt att koppla in maskinen och köra, men metoden kräver extrem noggrannhet.

Joakim Svensson håller med om att det är viktigt med rätt utbildning. Det finns risker som går att eliminera på olika sätt, vilket man måste känna till. Problem uppstår ofta vid slarv – om rören inte rengörs ordentligt, fel skrapverktyg används eller om man arbetar under tidspress.

– När en stadsdel eller industri är utan vatten efter ett ledningsbrott är det lätt att bli stressad och kanske nöja sig med att rören är ”nästan raka”. Då kan det bli väldigt fel, säger han.

Annat att se upp med är hur rören levereras. En del kommer på rulle och vill fortsätta böja sig när man ska svetsa. 

– Det blir förstås en utmaning, eftersom rören ska vara raka vid svetsningen, säger Joakim Svensson.

Trots utmaningarna vill många ändå använda elmuffsvetsning. I vissa lägen finns inga alternativ, menar han.

– Kanske görs plastsvetsningen till största delen med en annan metod, men så kommer man till ett läge där rören måste kopplas ihop med något, och då behövs elmuff, säger Joakim Svensson.

Den vanligaste metoden för att svetsa vattenrör är annars stumsvetsning. I stora drag går den ut på att man sätter en värmeplatta mellan två rör och värmer med en viss temperatur under en viss tid. Därefter pressas rören ihop.

Joakim Svensson och Tobias Kjellman visar hur det går till i en annan svetsställning i verkstaden. Även här skruvas rören fast så att ändarna sitter rakt emot varandra. Sedan förs rörändarna mot värmeplattan med ett visst tryck som därefter sänks samtidigt som tidtagningen startar.

I det här fallet värms rörändarna till mellan 210 och 230 grader. När värmningen är klar tas värmeplattan bort och rören pressas ihop. Maskinen ser till att det sker med rätt tryck under tillräckligt lång tid. Därefter mäts även tiden då svetsen svalnar – här tar det sex minuter.

Vid en del uppdrag börjar plastsvetsarna med att sätta ihop så många rör som möjligt hemma i sin egen verkstad. Sedan transporteras rörlängderna ut till platsen där de ska användas – till diken, källare eller industrier. Om den fortsatta svetsningen på plats behöver ske utomhus sätter de upp tält runt arbetsplatsen.

– Det är viktigt att minska yttre påverkan så mycket som möjligt. Ett kallt vinddrag kan till exempel ändra temperaturen i svetsen, så att den inte blir bra, säger Joakim Svensson.

Han och kollegorna har gått kurser hos Plastec som utbildar i flera olika svetsmetoder. En trappa upp ovanför verkstaden finns en kurslokal. Kenny Constanzo visar en hylla med en liten utställning av rör i olika dimensioner och material, med varianter av svetsfogar – bra och dåliga.

– En fördel här är att vi kan hämta kunskap om svetsfel direkt från vår provning och prata om dem under kursen. Det blir verklighetsnära, säger han.

På väggarna finns inramade fotografier som Kenny Constanzo tagit under olika uppdrag. Ett foto visar hur rörfogarna i en rörbrygga vid en lokal kemifabrik inspekteras med drönare. Nästan alla rörfogar gjordes av Joakim Svensson. 

– Det sägs att man bara hamnar på bild när man gjort något dåligt, men här blev faktiskt allt bra, säger han.

Läs också:
Olycksrapport: En utbildad svetsare hade inte startat svetsaggregatet

Joakim Svensson tycker det är bra att fler lär sig plastsvetsa, eftersom det kommer att behövas mer av det framöver. Många kommuners VA-rör är gamla och behöver snart bytas ut, och det vanligaste valet blir då plaströr.

– Plaströren har ibland fått dåligt rykte på grund av misstag som gjorts. Men många gånger är plast det bästa alternativet. Utvärderingar har visat att PE-rör i flera fall varit tåligare och haft längre hållbarhet än rör av andra material, säger Joakim Svensson.