GVK-kontrollanten: ”Att reparera en trasig golvbrunn köper jag inte hur som helst”

Intresset för dellagningar i våtrum ökar – på gott och ont menar GVK, som varnar för att de kan ge en falsk trygghet och dyra följdskador om de inte utförs korrekt. Besiktningsmannen och GVK-kontrollanten Peter Lindström har stött på många högst tvivelaktiga exempel.

Dellagningar
Sluta Riv: 6 vanliga badrumsläckage som kan lagas utan omfattande bilning

Millimeterprecision:
Rörmokaren: ”Känns bäst när jag hittar läckor andra gått bet på”

Checklista
Försäkringsexperten om riskerna: Missa inte detta vid badrumsrenovering 

Nyligen gick GVK ut med ett pressmeddelande där de lyfter vikten av att anlita auktoriserade yrkespersoner, som följer GVK:s branschregler och leverantörens monteringsanvisningar vid dellagningar.

– Vi vill återföra diskussionen och debatten om reglerna. Min uppfattning är att försäkringsbolagen, som ofta förespråkar dellagningar, inte alltid är så jättenoga med hur man ska göra, säger GVK:s vd Johan Aspelin, och fortsätter:

-Ett konkret exempel är när beställaren ville delreparera en icke VT-godkänd plastmatta från början av 90-talet i plats för bad och dusch. Den är tekniskt sett förbrukad men den bristen vill man kompensera med en fuktgivare/sensor, som är passiv. Med en sådan krävs en aktiv mätning innan förhöjda värden kan detekteras och då är ofta redan skadan skedd. Vinsten blir bara att spara pengar för stunden. Snålheten kan bedra visheten ibland, säger han.

Precis som Johan Aspelin så tycker Peter Lindström, GBR-besiktningsman och GVK-kontrollant, att en delreparation kan vara ett klokt sätt att förlänga livslängden på ett nyare badrum om den utförs korrekt. Men han anser att inställningen till delreparationer som fenomen borde vara mer kritisk.

– Jag har full förståelse för att det kan vara lockande att få skador åtgärdade för en mindre peng, men det är viktigt att förstå att man ofta bara köper sig tid, säger Peter Lindström. 

Han har själv sett flera exempel där bristfälliga delreparationer lett till dyra följdskador och förslag på delreparationer där material inte är kompatibla eller där utrymmets tekniska livslängd med marginal redan är passerad.

– Det är många parametrar som ska stämma när man delreparerar våtrum, i synnerhet med gamla material som inte är verifierat kompatibla blir det en ren chansning, så jag är absolut tveksam till fenomenet, säger han.

Sluta Rivs metod för att reparera gamla golvbrunnar och brunnar där inte reservdelar längre finns är exempel på reparationer som Peter Lindström är särskilt kritisk till.

– Det är vedertaget att man alltid ska byta ut golvbrunnen i våtrum om den är från före 1990, eller om den är skadad eller saknar reservdelar vid renovering för att hindra vattenskador.).Att reparera en trasig golvbrunn köper jag inte hur som helst, och att lägga in en fuktsensor i konstruktionen vid ”reparationen” innebär som jag ser det endast att du ser när ny skada väl uppstått. Vid ett sådant scenario blir det ju fördyring istället för besparing då man utöver delreparationen får bekosta förnyad åtgärd. 

Peter Lindströms råd till den som vill beställa en delreparation är att alltid anlita hantverkare som är auktoriserade i branschauktorisationer som GVK, BKR och Säker Vatten där strikta krav på förutsättningar, utförande, ingående material och kontroll finns för att förhindra ny skada eftersom det är ett komplext jobb.