Farligt med rutten snok i brunnsvattnet? ”Man kanske blir lite orolig i magen”

Det finns miljontals grävda brunnar i Sverige och många brunnsägare tar vattenprov alldeles för sällan, enligt en mikrobiolog på Livsmedelsverket som svarar på fem frågor om föroreningar och andra riskfaktorer med egen brunn.

VVS-montören Jakob Hogarth hittade en rutten snok och andra döda smådjur i en kunds grävda brunn. Hur farligt är det egentligen att dricka den typen av kontaminerat vatten? 

läs artikeln om jakob hogarths fynd
Snokchocken i grävda brunnen: ”Längesedan någon lyft på detta lock”

Läs också:
Quiz: Hur anläggs en grävd brunn?

Vi frågar Åsa Rosengren som är mikrobiolog vid Livsmedelsverket, som konstaterar att även om hon inte är expert på just bakterier från snok är den typen av fynd givetvis inte bra eftersom de tillför föroreningar i vattnet.

Vad är det för bakterier som hamnar i vattnet om det är döda djur i en brunn – och är det farligt? 

– Det handlar om jordbakterier, och bakterier som finns på djuret, av olika slag. Inte nödvändigtvis sådana man blir sjuk av, men kanske att man blir lite orolig i magen, säger Åsa Rosengren som också tycker man ska fundera på hur vattnet ska användas.

Osäker vattenkvalitet är ett dåligt utgångsläge till exempel om det ska tappas upp på dunkar för långtidsförvaring. Och medan man själv har vant sig vid bakterierna i vattnet kan besökande vara mer utsatta.

”Grävda brunnar … det är lite svart där.”

Åsa rosengren

Kan ett vattenprov visa att det finns döda djur i en brunn?

– Inte specifikt, men det finns olika analysparametrar: odlingsbara mikroorganismer, E.coli och koliforma bakterier. Odlingsbara mikroorganismer kan man inte säga att man blir sjuk av, det säger mer om brunnens skick. Har man väldigt högt antal är det någon form av påverkan, säger Åsa Rosengren. 

Visar analysen på E. coli finns påverkan från avföring, det kan vara avlopp och/eller spillning från djur. 

Många koliforma bakterier finns naturligt i jord, vatten och på växter, men de kan också finnas i tarmen hos människor och djur. Så om en analys visar att det finns både koliforma bakterier och E. coli-bakterier är vattnet troligen påverkat av avföring från människor eller djur. Om E. coli inte hittas i vattnet kan det handla om att ytligt markvatten har runnit in i brunnen.

Det viktigaste att vara uppmärksam på enligt Åsa Rosengren är indikatorer, att man har ett förhöjt värde från föregående vattenprov.

Vilka är de vanligaste föroreningarna i brunnar?

Gödsel och avloppsvatten vilket medför E. colibakterier i vattnet.

Hur många grävda brunnar finns det i Sverige?

Eftersom man inte behöver anmäla om man vill gräva en brunn är det svårt för Livsmedelsverket att veta exakt hur många grävda brunnar det finns.

För bergborrade brunnar är statistiken bättre, säger Åsa Rosengren eftersom man då oftast anlitar en certifierad brunnsborrare som brukar se till att man hamnar i det register som finns för både vatten- och energibrunnar.

”Man tror inte att det händer något där under marken, men det kan slitas och det kan ändras, det är ömsom regn, ömsom torrt och så vidare.”

– Där har man räknat att det är ungefär 400 000 borrade brunnar. Men grävda brunnar … det är lite svart där, säger Åsa Rosengren.

Livsmedelsverket har försökt göra en grov uppskattning och vet att det finns ungefär en miljon människor som har permanenta bostäder med vatten från egen brunn i Sverige.

– Lägger man till fritidshusen är det två miljoner, så det är många personer i Sverige som får i sig vatten från brunnar.

Hur bra koll har folk på sina brunnar?

I somras gjorde Livsmedelsverket en undersökning om beredskapen hos fastighetsägare med egen dricksvattenförsörjning. I den ingick 1035 personer och 39 procent svarar att de har en bergborrad brunn och 37 procent att de har en grävd brunn.

– Så undersökningen är representativ, säger Åsa Rosengren och menar att från rapporten kan man också utgå från hur bra koll folk har på kvaliteten på dricksvattnet.

Till exempel hur frekvent man testar det. En fråga var hur ofta man tar ett vattenprov. En fjärdedel svarar att de tar prov varje år, drygt en fjärdedel minst var tredje år. 

– Men resten, nästan hälften, svarar vart femte år, mer sällan, eller så har de ingen aning, säger Åsa Rosengren.

Hon anser att vart femte år är på tok för glest därför att – som hon uttrycker det – det händer grejer. 

– Man tror inte att det händer något där under marken, men det kan slitas och det kan ändras, det är ömsom regn, ömsom torrt och så vidare.

Läs också:
Sommarstugan får vattentoa – spolar med vatten man redan använt

Hur ofta ska man testa sitt brunnsvatten?

Livsmedelsverket rekommenderar att provta brunnens dricksvatten vart tredje år.  Har man små barn under fem år är det dessutom ännu viktigare att man har koll på vattnet, understryker hon. Där rekommenderar Livsmedelsverket att man tar ett vattenprov varje år.