Ett oväntat uppdrag bland asbest, kulturminnen och trilskande rör

Publicerad
29 nov 2022, 05:09

Han trodde att det skulle bli ett litet jobb, men hans upptäckt gjorde att något helt annat behövdes. Uppdraget i den skånska kyrkbyn blev både betydligt mer omfattande och knepigare än väntat för Mikael Nilsson och hans kolleger.

En försommardag för 212 år sedan föll kronprins Karl August av sin häst när han skulle inspektera kavalleritrupper på Kvidinge hed och därför heter vår kung Carl Gustaf i dag. Det där, som förändrade Sverige för alltid, inträffade några minuters promenad, eller tre svängar med servicebilen, härifrån.

Fler ovanliga jobb i Guds hus:
Rörmokare hittade bytet från miljonkupp i kyrkvägg

Experten svarar om energieffektivisering:
Priserna rusar – kan jag rekommendera pellets?

“Här” är i sammanhanget den gnistrande vita korskyrkan i Kvidinge, några mil öster om Helsingborg, där Mikael Nilsson och Kristian Andersson sammanfattar de senaste månadernas arbete. Den förre har fungerat som arbetsledare för isolerings- och saneringsfirman Jisotech på plats och den senare har entreprenaden för hela projektet med sin firma Kristinelunds entreprenad.

De visar upp pannan som är matad – inte med pellets – utan havre från Kristian Anderssons egen gård i närheten. Härifrån kommer värme till hela området med kyrka, församlingshem, prästgård, en handfull bostäder och en förskola. 

Pelletspannan matas med havre från en gård i närheten och förser kyrkan och de omkringliggande byggnaderna med värme. Foto: DANIEL PERSSON.

Det var här som Mikael Nilsson fick sitt ursprungliga uppdrag: att se över den tunna isoleringen runt pelletspannan. Han tänkte sig att sätta in 80 millimeter som ersättning, men innan dess föreslog han att han skulle ta en titt på hur det såg ut i de andra byggnaderna i kyrkbyn. 

– Jag kan inte säga att jag tappade hakan. Jag blev mer förbannad. Folk tar inte tag i de här sakerna. 90 procent av befolkningen vet inte att det är farligt och de sista 10 procenten mörkar för de vet att det kostar pengar att ta bort, säger han.

Det han pratar om, och det han upptäckte överallt i området, var asbest. När församlingens styrelse fick höra talas om hur det var ställt växte uppdraget till att sanera hela området och sätta in ny isolering.

– Jag förklarade för dem att dels betalar de alldeles för mycket i uppvärmning och dels går de runt i en farlig miljö med asbest. Det fanns inte mycket att tveka på för dem. Styrelsen fattade beslutet på en dag.

Kvidinge kyrka invigdes 1886. Foto: DANIEL PERSSON.

Hans firma skötte flera av delarna i renoveringsarbetet. Det är hans affärsidé.

– När jag startade tänkte jag att man får fler jobb om man utför bägge sakerna. Köra rubbet i stället för att kunden ska ta in först saneringsfirma, sedan isoleringsfirma, injusterare och brandtätare.

Arbetet tog runt två månader och har precis avslutats. Mikael Nilsson och Kristian Andersson visar runt bland husen som också är kulturminnen. Vi tar en titt i källaren till församlingshemmet, byggt under första delen av 1700-talet som fattighus. Här sitter isoleringen färsk, tjock och grå.

Likadant ser det ut under den gamla prästgården i korsvirke. Och här kommer kronprins Karl August igen. Efter dödsfallet på heden i maj 1810 fördes hans kropp till just den här prästgården för obduktion. Detaljerna kring den kanske vi kan lämna därhän. Det är ju isolering vi vill prata om här.

Mikael Nilssons favoritisolering häromkring är den som omsluter värmerören inne i Kvidinge kyrka. Rören löper över golvet längs kyrkväggarna och var tidigare helt nakna.

– Det gamla gardet av rörläggare säger ofta till kunden att det är gott med lite gratis värme från rören men det är helt fel. Rör ska isoleras, värmen ska gå fram dit den ska användas. Spillvärme är ingen bra värme, då får man hellre komplettera med fler radiatorer.

Rören löper längs väggarna. Det var slitigt att komma åt att isolera dem där de ligger tätt mot golvet under kyrkbänkarna. Foto: DANIEL PERSSON.

Järnrören som går fram till radiatorerna var den svåraste delen av jobbet på grund av hur tätt de ligger mot golvet. 

– De sitter på hållare men eftersom de är så gamla så var det aldrig tänkt att de skulle isoleras, förr i tiden gjorde man inte det. De borde vara upphöjda från golvet någon centimeter till. Det krävde mycket tid att få på isoleringen här, det var precis så att det gick, säger Mikael Nilsson. 

Den historiska miljön i kyrkorummet gjorde att han gjorde ett annat estetiskt val än i övriga utrymmen. 

– Det är en svart plastplåt som jag tänkte skulle bli snygg och den är ovanlig. I alla fall här nere, den finns inte på några hyllor här utan vi fick specialbeställa den från Tyskland. Det är både cleant och ser lite tungt och bearbetat ut. Rejält och järnaktigt, det passar in i den här gamla miljön.

Fortfarande ett hot:
”Många tror att asbestfaran är över”

Varför är den snyggast?

– Folk säger ofta om den grå isoleringen att den är så ful, man ser rören så mycket. Här göms rören på ett elegant sätt men det är väldigt vackert också när man väl tittar på den. Svart med en matt finish, det ser rått ut och passar bra. Den borde användas mer. Många butiker i köpcentrum har svartlackat i taket och svartlackade rör och ventilationstrummor. Då ska vi först isolera och sedan tar de in målare som sprejar svart färg på. Det är ju onödigt när det finns så snygg isolering. 

Hur kommer du att minnas det här uppdraget?

– Hur kul det var att jag fick helt fria händer. Det levereras samma värme som innan fast med mycket mindre energi nu. Att värmen kommer från pelletspannan som går på närodlad havre, det är väldigt bra. Jag är stolt över att ha få vara med och ta hand om hela kyrkområdet och ha upptäckt det här problemet som de inte kände till. Församlingen känner sig trygga nu, de säger att det känns säkert att gå in och fika i församlingshemmet och så, det är skönt att höra.

Kvidinge kyrka och församlingshem

Kvidinge kyrka byggdes i mitten av 1880-talet på platsen där det funnits en kyrka sedan tidig medeltid. Äldre delar och inredning är en del av dagens kyrka, bland annat en del av det östra tornet från 1780-talet. Kollekttavlorna är troligen från 1400-talet.

Församlingshemmet finns i en byggnad som uppfördes 1729 som “Det Gyllenbielska hospitalet”. Fattighuset byggdes efter officeren och adelsmannen Håkan Gyllenbielkes instruktioner. I sitt testamente skänkte han sin förmögenhet till en stiftelse för fattiga med instruktionen att ett hospital skulle uppföras med plats för 40 hjälpbehövande.

Källa: Lunds stift/Svenska kyrkan