Bland tålmodiga robotar och unika toaletter – ”Detta är riktigt Made in Sweden”

Publicerad 29 nov 2021, 06:00

Robotarmarna tar ingen rast. De bygger dagligen tusentals toaletter och tvättställ efter en tradition som började för över 130 år sedan. VVS-Forum har besökt den anrika och moderna Ifö-fabriken i Bromölla. 

Det blå laserögat stirrar uttryckslöst på mig där jag står mitt i vägen. Jag hinner bli lätt nervös men roboten som kommer dragande på ett lass WC-stolar ser mig och stannar upp. Den väntar tålmodigt på att jag ska kliva åt sidan innan den tyst fortsätter sitt värv. På fabriken kallas de autotrucks och de fraktar produkterna mellan olika stationer. Brian Toft, projektledare för nya produkter på Ifö:s Bromöllafabrik, stannar till vid en sådan station och pekar mot ett par robotar.

– Hela denna avdelning är till för glasering. Det är en eller ett par anställda per skift som jobbar här. De kontrollerar och justerar robotarna, säger han. 

Läs mer om produktutveckling:
Bill Gates utsåg framtidens toaletter

Läs mer om den svenska marknaden:
Bara 17 procent av svenskarna har vägghängda toaletter

På en annan station surrar det från robotarmarna när de svänger fram och tillbaka under arbetet med montering. De plockar ihop toalettstolar och gör fingerfärdiga små manövrar som att sätta in spolknappar. 

– De har sensorer som känner av att de får med sig rätt material när de skruvar ihop toalettstolen, berättar Brian Toft.

Vi går förbi ugnarna och kikar in. Det är en hundra meter lång tunnel där toaletter och tvättställ rullas fram långsamt i upp till 1200 graders värme. Ingen annan människa syns i närheten. I regel jobbar någon eller ett par personer per station i fabriken. En station som är helt manuell är kvalitetskontrollen där personalen granskar de glaserade och torkade produkterna. De som har fel, som sprickor, markeras med röda kryss i tusch och åker ned i särskilda lådor. Materialet kan inte återvinnas i tillverkningen, men skickas iväg för att bli till bland annat vägfyllning. 

Här görs kompletta toaletter och tvättställ, från massan med råvaror som pumpas in från en intilliggande lokal till färdiga produkter som fraktas iväg med lastbil i andra änden av linjen. Det gör Ifö unikt i Sverige.

– Här gör vi allt, detta är riktigt Made in Sweden, säger Brian Toft. 

Stoltheten över det är han inte ensam om. Den som besöker Bromölla kan inte missa vad det som brukade heta Ifö-verken betyder för staden. En skylt på tågstationen pekar förutom biblioteket och kommunhuset ut vägen till Ifötorget, Industrimuseet och Brukshusen. Fabriken har legat på sin plats intill Ivösjön sedan kalk och kaolin, “porslinslera”, upptäcktes på Ivö på 1880-talet.

Brian Toft, projektledare, och fabrikschefen Bruno Rubino framför färdiga toaletter. Den inhemska produktionen gör Ifö-fabriken i Bromölla unik i Sverige. Foto: Jens Christian.

Numera är tillverkningen av sanitetsporslin här ovanligt automatiserad. Det var den blandningen av historia och modernitet som lockade Bruno Rubino att ta över som fabrikschef för två år sedan. Han kommer från Gaeta norr om Neapel i Italien och har arbetat länge inom den internationella Geberitkoncernen, som köpte Ifö för sex år sedan. Hans senaste postering innan flytten till Sverige var i Indien.

– Då brukade jag på vissa sätt “hata” Bromöllafabriken, skrattar han. 

– Den var alltid högt på alla rankningar, i produktivitet, automation, kostnadseffektivitet. Den var redan då mer automatiserad än alla andra fabriker i koncernen. När jag fick frågan om jag ville komma hit och jobba var det spännande, jag trodde knappt det var sant. 

Processoperatören Matilda Kärnerup tvättar sin station i fabriken. De flesta stationer är bemannade av någon eller ett par anställda. Foto: Jens Christian.

Av de 160 fabriksarbetarna befinner sig sällan fler än 20 på golvet per skift. En stor del av arbetet utförs av robotarna som både gjuter, glaserar och monterar toaletter och tvättställ.

– Det finns inget som görs manuellt här utom i ett litet hörn där vi bygger dyrare tvättställ och två killar jobbar med finishen på dem, men det är kanske 0,5 procent av vår totala volym, säger Bruno Rubino. 

Robotarna började ta mer plats på golvet för 30 år sedan och dominerar nu tillverkningen. Men förnyelsen fortsätter. Näst på tur står att skaffa nyare maskiner som kan mer.

– Det viktigaste att utveckla är gjutningen där vi häller massan i formerna. Nu är vi begränsade på den punkten. Med nya maskiner ska vi också kunna tillverka flera sorters modeller med större variation i formgivningen, säger han.

Den svenska marknaden betecknar han som ganska konservativ. Den största WC-trenden ute i Europa just nu är vägghängda toaletter, men där är efterfrågan inte så stor i Sverige.

– I centrala Europa rör det sig snabbt nu mot vägghängda toaletter, men här går det mycket långsammare. Det kan bero på att installationsprocessen är anpassad till golvstående toaletter här och att byggare vill ha det så.

Märker ni av några andra badrumstrender just nu?

– Det handlar mycket om spolningssystemen i stolarna, till exempel toaletter utan spolkant som gör städningen enklare och svårare för bakterier att fastna. Annars handlar mycket om att minimera mängden vatten som används för miljöns skull. 

Japanska toaletter med mängder av funktioner, finns någon efterfrågan på sådant?

– Det är bara en liten del av marknaden som är intresserad av sådana produkter än så länge. Geberit har en lösning med bidéspolning inbyggd i toaletten men vi producerar inte sådana i Sverige och efterfrågan är liten. Det är en kulturfråga, i Italien har alla badrum toalett och bidé men i Sverige har jag aldrig sett en bidé.

Finns något sug efter nyheter i stil och utseende på tvättställ och WC-stolar?

– När jag började jobba i Gaeta-fabriken fanns fyra-fem olika färger på badrumsprodukterna. Men som fabrikschef är det en huvudvärk. När man glaserar med en färg är det snårigt att byta och risk att det blir en riktig röra.

– Nu är det vitt som gäller. Däremot måste vi alltid vara beredda på att efterfrågan förändras och ha kapacitet att möta det. En gammal chef till mig sa att om kunderna frågar om att få blommor målade på porslinet så måste vi kunna lösa det. Ibland är det värt att göra avvikelser som inte lönar sig omedelbart ekonomiskt för att ha en bra portfolio av produkter, säger han.

Enligt Bruno Rubino har inte coronapandemin märkts av så tydligt för Ifö. Någon större rusning efter kontaktlösa blandare har inte uppstått och affärerna går bra.

Tvättställen och toaletterna rullar långsamt genom ugnen i runt 1200 graders värme. Tunneln är hundra meter lång. Foto: Jens Christian.

– Det var en liten fluktuation i säljsiffrorna i början av 2020 men i slutet av året så var de normala igen. Geberit beslutade sig för att fortsätta med investeringar och utvecklingsprojekt istället för att bara stoppa allt och hålla i pengarna under pandemin och det har gett goda resultat. Som det ser ut så går vi stärkta ur pandemin, säger han.

Det lilla “manuella hörnet” av fabriken som han tidigare pratade om finns där av just en sådan anledning. Där byggs särskilda tvättställ med en annan sorts massa som inte krymper. De vanliga produkterna blir 15 procent mindre när de torkar på grund av allt vatten som försvinner.

– Att massan inte krymper betyder att du kan förutse hur stort tvättstället blir och då kan du bygga en möbel av trä under som du vet kommer passa och hålla, säger Brian toft och pekar ut över rader av ovanligt stora handfat som ofta köps in till lite lyxigare badrum.

Läs också:
Förgylld WC återförd

De är upp till 140 centimeter breda och har ibland dubbla hoar och dubbla kranar. De gjuts ett och ett. 

– De här produkterna gör vi utanför det vanliga flödet och därför är de dyrare. Men det är sådant vi vill göra för att visa upp vad vi kan.

Fakta Bromöllafabriken:

Produktion: 1,1 miljoner toaletter och tvättställ per år (prognos för 2021).

Anställda: 208, cirka 160 av dem fabriksarbetare. 

Robotar: 54 stycken. 

Källa. Geberit

Brukets historia:

Dr William Abelgard Nielsen grundade verket 1887 efter att kalk och kaolin upptäckts på Ivön utanför Bromölla.

1927 bildades AB Iföverken och tio år senare började man tillverka mosaik. 

1936 började verken tillverka sanitetsgods på prov. Verksamheten växte tillsammans med Bromölla, som blev kommun 1942. Fram till 1951 ägdes vatten- och avloppsnätet av Ifö-verken.

1964 upphörde brytningen av kaolinlera i gruvan på Ivö. 

1967 invigdes en automatisk produktionslinje för WC-stolar. 

När byggvågen är som störst under 1970-talets miljonprogram har verken cirka 2500 anställda.

1982 säljs Ifö Sanitär AB till Finland och koncernen Sanitec bildas med 18 fabriker över Europa.

2005 säljs Sanitec till EQT Investor. 

2015 säljs Sanitec till Geberit och Ifö Sanitär blir tillsammans med Ido företaget Geberit Sverige AB. Varumärkena Ifö och Ido behålls. 

Källa. Iföverkens industrimuseum