”Vi tar aldrig betalt för praktikanter”

Publicerad 7 sep 2021, 06:00

”Pryo” sa den ena, ”hoppas bli rörmokare” sa den andra. Så presenterade sig installatörerna i ett omdebatterat rättsfall, enligt kunden. Företaget anser att båda två var lärlingar på olika nivå och fakturerade därefter. Men hur ser tingsrätten, företaget och branschen på personal under utbildning?

– Företagaren säger att takpriset för jobbet är 28 000 kronor, mer än så ska det inte kunna kosta. Men trots att han sagt det initialt fick jag aldrig någon offert. 

Så berättar kunden, som vill vara anonym, om prisdiskussionen han hade med ett installationsföretag i Östergötland. Arbetet han beställde i maj 2019 gick ut på att han ville få vatten indraget och wc installerad i sitt fritidshus. Rörföretaget är av en annan uppfattning om prisdiskussionen. 

Läs den första artikeln
Kunden tyckte lärlingen var för dyr

Juristen svarar:
Kan vi inte få betalt utan skriftlig beställning?

– Kunden frågade mig om det kostar 100 000 eller en miljon kronor. Det enda jag sa om priset var att de summorna kommer vi inte upp i. Siffran 28 000 kronor har jag aldrig nämnt och inte heller kunden, den siffran förekommer överhuvudtaget inte i tingsrättens handlingar, det säger en av delägarna i VVS-företaget.

När fakturan kom var den på 37 500 kronor efter rot-avdrag och kunden vägrade betala.  Företaget gick då till tingsrätten för att få saken prövad. 

– Jag har jobbat som rörmokare i 36 år och aldrig varit i domstolstvist förr. Vi gör 1300 jobb om året och en handfull av dem leder till tvister som vi alltid försöker lösa direkt med kunden. För oss blev det hela en principsak. Han hade ingen toalett och nu har han det. Det måste ha ett värde, så säger den andra av rör-företagets två delägare.

Men konflikten rörde inte bara priset utan också vem som utförde arbetet. 

– Företagaren sa hela tiden “jag” om vem som skulle göra jobbet, säger kunden, men företaget har en annan syn på saken.

 Det dyker upp en ung kille, kanske 19 år och jag frågar om han är rörmokare. Han presenterar sig som lärling och att han hoppas att bli rörmokare en dag. Dagen efter kommer det en om möjligt ännu yngre pojk som säger att han är pryo.

Kunden

 – Min kollega, som tog beställningen, sa till kunden att han personligen inte hann göra arbetet eller lämna offert men att en lärling på nivå 8 skulle kunna göra det, säger delägaren. 

Företaget har funnits på orten sedan 1890 och har 13 anställda. Det tar också in många lärlingar och praktikanter för att säkra återväxten på personalsidan. Men att det skulle bli en lärling som utförde det här arbetet, anser kunden att han inte fått någon information om.

– Det dyker upp en ung kille, kanske 19 år och jag frågar om han är rörmokare. Han presenterar sig som lärling och att han hoppas att bli rörmokare en dag. Dagen efter kommer det en om möjligt ännu yngre pojk som säger att han är pryo.

Det berättar kunden som själv inte säger sig kunna bedöma kvaliteten i det arbete som utfördes. Men han anser att en lärlings arbete måste handledas och handledaren var inte på plats. Men till tingsrätten anför företaget att handledning kan ske på distans till exempel med videosamtal. 

– En lärling på nivå 8 är nästan lika snabb och duktig i vissa moment som en fullärd montör men till ett, för kunden, mycket förmånligare pris, säger delägaren. 

Efter den första artikeln vi skrev om fallet blev det mycket diskussion om den person som tingsrätten benämner “praktikanten” i den här historien. Men enligt företaget är det en missuppfattning att det var en praktikant. Arbetena utfördes i juni och det är, enligt företaget, frågan om en sommarjobbare.

– Vi tar aldrig betalt för praktikanter. Det här var en lärling som är under gymnasieutbildning som sommarjobbade och därför är priset också lägre, säger delägaren. 

I domen skriver Linköpings Tingsrätt att timpriset 390 kronor för en lärling som gått en treårig rörmokarutbildning och 270 kronor för en hantlangare som studerar till rörmokare inte framstår som uppseväckande högt.

Men också i branschen finns en viss förvirring om vad en lärling är och därför försöker branschorganisationen Installatörsföretagen reda i begreppen. 

Mer om lön
Så mycket höjs lönen för VVS-montörer

Vilken gymnasieelev skulle ta ett sommarjobb utan att få betalt?

Niklas Beskow, Installatörsföretagen

– Utbildningen till VS-montör sker generellt i två steg; en grundutbildning som sker via gymnasieskolan eller en Vux-utbildning, och därefter en färdigutbildning på ett företag.

I grundutbildningen förekommer begreppen praktikant och gymnasielärling beroende på skolform. Och i färdigutbildningen används fortfarande begreppet ‘lärling’ i dagligt tal.  Men i kollektivavtalet omnämns de som Anställd under utbildning (AUU), säger Niklas Beskow på Installatörsföretagen.

Niklas Beskow som arbetat med Teknikinstallationsavtalet VVS och Kyl i tio år har under den tiden bara fått en enda fråga från ett företag om att betala lön till en praktikant. 

– Vi råder företag att inte betala lön till praktikanter under pågående läsår. Det får inte bli otydligt att skolan är huvudman när en elev gör sin praktik på ett företag, säger Niklas Beskow. 

– Men, tillägger han retoriskt, vilken gymnasieelev skulle ta ett sommarjobb utan att få betalt?

Utöver priset och frågan om lärlingarna klagade kunden också på att den installerade toaletten rinner efter spolning, men han har inte låtit genomföra någon besiktning som styrker det. Linköpings tingsrätt går i stort på företagets linje. Kunden ska betala fakturan jämte ränta samt företagets rättegångskostnader. Kunden hade yrkat på ett prisavdrag på 4 000 kronor för ett tegelvägg i källaren som skadades vid håltagning. Tingrätten anser att väggskadan är värd ett prisavdrag på 800 kronor. Kunden har överklagat domen till Göta hovrätt som ännu inte meddelat prövningstillstånd.

Hur blir man VVS-montör?

Hur blir man certifierad VVS-montör?

För att bli certifierad som VVS-montör ska 10 perioder av utbildning genomföras. Varje period omfattar 850 arbetade timmar. Färdigutbildningen, som i dagligt tal ofta kallas lärlingstid, utförs på ett företag och omfattar period 7-10.

Vad krävs för att byta utbildingsperiod?

För att få byta period ska en anställd utöver kravet på 850 arbetade timmar också genomföra olika praktiska moment och besvara teoretiska frågor kopplade till den aktuella perioden.

Vad är branschprovet?

När alla utbildningsperioder är genomgångna och övriga krav som VVS-branschens Yrkesnämnd har uppnåtts är det dags att genomföra branschprovet. Vid godkänt prov är personen certifierad VVS-montör.