Riksrevisionen kritisk mot PFE

Programmet för energieffektivisering inom energiintensiv industri (PFE) har inte gett så stora energieffektiviseringar som regeringen och Energimyndigheten redovisat. Det menar Riksrevisionen som granskat PFE och målen för energieffektivisering i en ny rapport.

PFE startade 2005 och innebar en skattelättnad på totalt cirka 150 miljoner kronor per år för den energieffektiva industrin. Energiintensiva företag som använder el i tillverkningsprocessen har kunnat delta i PFE som avslutas 2014. I utbyte befriades företagen från elskatt för fem år i taget.

Riksrevisionens granskning visar nu att det är ”tveksamt om programmet har lett till betydande energieffektiviseringar”. Energieffektiviseringen är sannolikt lägre än vad regeringen och Energimyndigheten redovisat, menar Riksrevisionen.

Enligt Riksrevisionen är en förklaring till att PFE misslyckats med energieffektiviseringen är att många svenska industriföretag ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Utsläppen är där redan bestämda genom ett utsläppstak till 2020. Därför leder exempelvis program för energieffektivisering inte till verkliga utsläppsminskningar på EU-nivå när de riktas till företag i handelssystemet, hävdar Riksrevisionen.

– Regeringen och Energimyndigheten har gett en alltför positiv bild av effekterna av programmet för energieffektivisering. Energianvändningen i de företag som ingår i programmet har inte minskat mer än i andra företag. Detta är viktigt att ta med i bedömningen vid utformningen av program för energieffektivisering, säger riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.

Hans Nilsson, ordförande i Energieffektiviseringsföretagen, menar dock att Riksrevisionen drar för långtgående slutsatser.

– Revisionen pekar själv på att resultatet ska tolkas med försiktighet därför att företagen kommer från olika branscher. Det borde nog betonats mycket starkare eftersom PFE-företagen i huvudsak kommer från pappers- och massaindustrin som haft en helt annan affärssituation än alla andra branscher om man ser till energianvändning relaterat till förädlingsvärde. Jämför man äpplen med kiwi kan resultatet av provsmakningen bli vilseledande, säger Hans Nilsson och tillägger:

– PFE har fört in beteendeekonomins synsätt i energipolitiken och fört upp energieffektiviseringen på företagsledningarnas bord. Det har gett legitimitet åt konsekventa satsningar med energiledningssystem. Detta kontrasterar mot de gängse förhoppningarna inom klassisk ekonomi att beslutsfattandet är helt igenom rationellt och automatiskt.

Men Riksrevisionen menar att om riksdagen beslutar om ett nytt program för energieffektivisering måste målet för ett sådant program förtydligas.

Riksrevisionen anser också att Energimyndigheten behöver förbättra sina analyser och sin rapportering av PFE. Energimyndigheten behöver också förbättra kontrollen och tillsynen av de åtgärder som PFE-företagen redovisar.

”Regeringen behöver analysera hur olika klimat- och energimål påverkar varandra och i vilken utsträckning de skapar incitament för företagen att minska utsläppen”, skriver Riksrevisionen.