Energisparmål går att nå med ökad energianvändning

Det svenska energieffektiviseringsmålet kan nås även om energianvändningen ökar med i genomsnitt 30 procent till år 2020. Men då krävs en hög tillväxt på upp till 5 procent. Det visar den rapport som Sverige nyligen lämnat till EU-kommissionen. Det svenska målet räknas på energiintensitet i förhållande till bruttonationalprodukten, BNP.

Nytt är att varje medlemsland senast den 30 april varje år, med start i år, ska rapportera till EU-kommissionen om framstegen när det gäller att nå de nationella energieffektivitetsmålen.

EU-länderna kan själva välja hur villkoren för energieffektivitetsmålet ska se ut.

Länderna kan utgå från primärenergianvändning eller slutlig energianvändning, på primär eller slutlig energibesparing eller energiintensitet.

Sen 2009 är det svenska miljömålet för energieffektivisering uttryckt i energiintensitet. Enligt målet ska den svenska energiintensiteten, mätt som tillförd primärenergi per BNP-enhet vara 20 procent lägre år 2020 än 2008. Primärenergi definieras som ”den inhemska bruttoanvändningen, exklusive annan användning än energi”.

År 2008 uppgick den svenska primärenergianvändningen till 534 TWh och BNP till 3.263 miljarder svenska kronor.
Energiintensiteten var 164 Wh/krona (BNP 2009). För att det svenska energiintensitetsmålet ska nås krävs då en energiintensitet på 131 Wh/krona (BNP 2009) år 2020.

Så här ser Näringsdepartementets beräkning ut för att energieffektivitetsmålet ska nås 2020:

• Vid en genomsnittlig BNP-tillväxt på 0,0 procent till 2020 nås målet vid en primärenergianvändning på 427 TWh.

• Vid en genomsnittlig BNP-tillväxt på 5,0 procent till 2020 nås målet vid en primärenergianvändning på 768 TWh.

Den svenska BNP-tillväxten var i genomsnitt 1,4 procent mellan 2008 och 2012. Sveriges totala energianvändning låg under perioden 2008-2011 på i genomsnitt omkring 588 TWh.