Bostadsministern: Kommuner jagar kilowattimmar på fel ställen

– Jag skulle vilja se en vetenskaplig dokumentation som förklarar varför de kommuner som valt strängare energikrav än BBR har gjort det. Man jagar på fel ställen. Jag ifrågasätter jakten på den sista kilowatten som bara leder till högre kostnader och inte räddar några isbjörnar på Grönland.Det sa bostadsminister Stefan Attefall (KD) på Boverkets forum för bostadsbyggande i Stockholm i förra veckan.

Bostadsministern har nyligen varit på besök i Tyskland och lyfte fram den tyska planprocessen, där man i vissa fall kan snabba på förfarandet, som ett föredöme.

– Planprocessen måste gå snabbare Jag berättade om hur svenska planärenden kan ta upp till 8–10 år och då undrade den tyska bostadsministern: ”Was ist lost in Schweden?” (ungefär ”vad har gått förlorat i Sverige”).

– När NCC bygger hus i Tyskland tar det bara tre år från idé tills huset är klart. Då får man ett radhus med äganderätt ganska centralt i Berlin för 2,5 miljon kronor. Man använder ett industriellt koncept med olika plattformar. I det här fallet tog det bara sex månader att få alla tillstånd från kommunen, sa Stefan Attefall.

Han tillade att i Sverige så finns det en massa stationer som ett planärende ska tröskas igenom och att det vid varje station finns någon som kan dra i handbromsen.

– Det kan vara på kommunen, i länsstyrelsen eller på Boverket. Vi har alla vår lilla handbroms som vi kan dra i. Man ska inte heller glömma att 60–80 procent av en fastighets koldioxidutsläpp kommer från produktionsfasen. Vi måste rikta fokus mot rätt ställen, det vill säga produktionsfasen, istället för att jaga den sista kilowatten.

– Sen jag tillträdde som bostadsminister hösten 2010 har jag tillsatt 34 utredningar och uppdrag, haft rundabordssamtal och vänt på varenda sten för att korta processen för att bygga bostäder, sa bostadsministern.

Han exemplifierade bland annat med att länsstyrelserna fått mer pengar för att korta processerna och kartlägga de kommunala tekniska särkraven.

– I Sverige har vi verkat för mer demokrati, miljö- och energitänkande och kommunalt självstyrande. Allt gott i sig, men den sammantagna effekten är ett av de stora problemen. Vi har belastat byggprocesserna med alltför många hänsyn.

Enligt en enkät som Byggkravsutredningen lät göra är det 23 kommuner som tillämpar någon typ av egna riktlinjer utöver BBR gällande bland annat energianvändning, tillgänglighet och buller.

På en direkt fråga från VVS-Forum till bostadsministern om varför han vill stoppa kommuner från att ställa hårdare energikrav, svarade Stefan Attefall:

– Min ambition är att vi ska ha mer av enhetliga, tekniska egenskapskrav. Det finns i dag nio tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen. De tycker jag ska vara nationella. Sabo har tagit fram koncepthus, så kallade kombohus, i form av energisnåla punkthus som ska kunna byggas till ett fast pris på 12.000 –13.000 kronor/m². De kan inte ändra om huset för att olika kommuner har olika krav, det skulle driva upp kostnaderna.