Stopp för kommunala energikrav

Kommunerna ska inte få sätta egna energikrav. Det föreslår den statliga byggkravutredningen som i dag lägger fram sitt betänkande till regeringen, enligt Rapportredaktionen på SVT.

De kommunala särkraven kan, enligt utredaren Björn Hedlund, göra en villa uppåt 300.000 kronor dyrare och höja hyran med uppåt 800 kronor per månad.

Totalt kostar det samhället 2 miljarder per år, enligt Byggkravutredningens beräkningar. Nu vill utredningen stoppa kommunernas rätt att sätta egna, tuffare energikrav.
Ändringar i plan- och bygglagen (PBL) ska hindra kommuner från att ha egna byggregler och därmed göra det billigare att bygga bostäder.

– Vi föreslår en stoppbestämmelse i PBL som förhindrar kommunerna att ställa särkrav när de säljer mark, och det är där det mesta av byggandet sker. Det här kan med andra ord få ett stort genomslag på byggkostnaderna, säger Björn Hedlund till SVT.

Det är främst energi- och miljökrav som kommunerna vill förbättra.

– Vi tycker att det ska vara nationella krav då får man ju också lättare att samordna med regler i Norden och EU, menar Björn Hedlund.

Nya hus som byggs från 2020 ska, enligt ett EU-direktiv, vara nära-nollenergihus. För byggnader i offentlig sektor gäller kravet redan från 2018. Vad detta innebär för svensk del är ännu inte fastslaget, men energikraven i BBR på 90–130 kWh/m² och år är det som gäller i nuläget.

Bostadsminister Stefan Attefall (KD) sa tidigare i år till VVS-Forum att kommuner försöker överträffa varandra med lokala energikrav.

– Problemet är att man får olika krav i varje kommun. Då får man en situation där branschen inte utvecklar tekniken eftersom man inte kan upprepa den från ort till ort, menade Stefan Attefall.