Målet för energieffektivisering nås inte

Energieffektiviseringsmålet till 2020 kommer inte att nås utan ytterligare åtgärder. Den bedömningen gör Konjunkturinstitutet i sin årliga miljöekonomiska rapport som denna gång fokuserar på klimatpolitiken.

Energiskatten är det viktigaste styrmedlet för att nå energieffektiviseringsmålet, men skatten är inte kostnadseffektiv, skriver Konjunkturinstitutet (KI) i ett pressmeddelande i samband med publiceringen av rapporten ”Miljö, ekonomi och politik 2012”.

Subventioner till energieffektivisering bör användas med försiktighet, menar institutet i rapporten och pekar på att energieffektivisering inte behöver vara detsamma som minskad energianvändning.

Detta på grund av den så kallade rekyleffekten som kan uppstå då energieffektivisering leder till ny energiefterfrågan som motverkar energibesparingspotentialen.

Storleken på rekyleffekten beror på vilka branscher som energieffektiviserar och hur energieffektiviteten höjs. Om energieffektivisering införs med en kostnad blir rekyleffekten mindre än om energieffektiviseringen subventioneras, enligt KI.

Klimatmålet för 2020 ser däremot ut att kunna nås med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som koldioxidskatten.
För att nå regeringens vision om kraftigt minskade utsläpp till 2050 kan utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem behöva minska med så mycket som 25 procent mellan 2020 och 2030.

Koldioxidskatten är det viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen kostnadseffektivt. Efter 2020 behöver skattehöjningar kombineras med stöd till forskning och projekt för utsläppsminskningar i andra länder.

Däremot bör inte målen för energieffektivisering och förnybarhet stramas åt i syfte att skärpa klimatpolitiken. Sådana mål fördyrar klimatpolitiken. Det gör även klimatmål för regioner och sektorer.

Även Naturvårdsverket presenterade i dag en rapport om de svenska utsläppen av växthusgaser 2011. De totala utsläppen i Sverige uppgick 2011 till 61,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning med 6 procent jämfört med föregående år.

Minskningarna sker inom de flesta sektorer, bostäder, energiproduktion och jordbruk. Även utsläppen från personbilar minskar tack vare en ökad användning av biobränslen.