Stopp för sena betalningar

I mars nästa år blir det stopp för sena betalningar. Kravet är ursprungligen ett EU-direktiv som nu blivit en lagrådsremiss med regeringens förslag på hur sena betalningar och långa avtalade betalningstider ska stoppas i näringslivet. Bland annat föreslås att en faktura ska betalas senast efter 30 dagar. Längre tid får gälla mellan privata näringsidkare, men endast om borgenären godkänt det.

Sena betalningar är ett stort problem i näringslivet. I en undersökning från Intrum Justitia i våras uppgav nästan hälften, 45 procent, av företagen att de har likviditetsproblem orsakade av sena betalningar.

Värst drabbade är småföretagen som tvingas skriva av 2,4 procent av sina fordringar. Totalt skrev de svenska företagen av betalningsskulder på nära 75 miljarder kronor 2011.

Omkring 60 procent av de VVS-företag som medverkade i en undersökning som VVS-Forum lät göra 2009 hade problem med att få betalt i tid. En tredjedel av VVS-företagen uppgav att byggföretagen vägrade betala dröjsmålsränta.

I lagrådsremissen föreslås bland annat:

• En fordran för en vara eller tjänst ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären har framställt krav på betalning. Näringsidkare emellan får en längre betalningstid gälla bara om borgenären uttryckligen har godkänt det.

• Om det är en myndighet eller ett annat offentligt organ som är betalningsskyldig får man inte avtala om längre betalningstid än 30 dagar. Regleringen hindrar inte att parterna kan komma överens om avbetalningsplaner.

• En borgenär som drabbas av sen betalning har alltid rätt till kompensation i form av en förseningsersättning om 450 kronor. Rätten till sådan ersättning kan inte avtalas bort.

• Borgenärens rätt till dröjsmålsränta kan inte avtalas bort.

• Myndigheter och andra offentliga organ ska vid en sen betalning alltid vara skyldiga att betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan.

EU-direktivet ska genomföras i svensk rätt senast den 16 mars 2013. Förslagen föreslås därför träda i kraft den 1 mars 2013.