Offentliga sektorn släpar efter i energieffektivisering

Kommuner och företag har blivit allt sämre på att mäta resultat från energieffektiviseringar. Dessutom släpar Sveriges kommuner efter de privata företagen på så gott som alla områden inom energieffektivisering. Det visar Schneider Electrics årliga undersökning Energiindikatorn.

2011 räknade Schneider Electric ut att Sverige kunde spara 3,7 miljarder kronor per år enbart genom att energieffektivisera offentligt ägda fastigheter. Men utvecklingen går åt fel håll, visar Energiindikatorn.

Den svenska energieffektiviseringen går stick i stäv med EU-kommissionens ambition att den offentliga sektorn ska leda utvecklingen. Kommunerna i Sverige släpar nämligen efter de privata företagen på så gott som alla områden inom energieffektivisering, menar Schneider Electric.

Ambitionerna är lägre, de konkreta åtgärderna färre och mätningen och uppföljningen av resultaten mer bristfällig än hos företagen. Företagens energikartläggningar leder också oftare till åtgärder än kommunernas. 87 procent av företagens energikartläggningar ledde till åtgärder, medan motsvarande andel för kommuner var 74 procent.

Utifrån ett internationellt perspektiv har Sveriges 290 kommuner och samlade företag trots det kommit en bra bit på vägen när det gäller energieffektivisering. Samtidigt finns det fortfarande stor potential till fortsatta effektiviseringar. Under det senaste året har andelen ökat en aning men fortfarande är färre än två tredjedelar av svenska kommuner och företag energikartlagda.

– Energiindikatorn 2011 visar att ekonomiska besparingar är den överlägset starkaste drivkraften för att arbeta med energieffektivisering följt av samhälls- och miljöansvar. Både i Sverige och globalt står vi inför stora krav på att minska vår energiförbrukning och energieffektivisering är det absolut mest kostnadseffektiva sättet att göra det på, säger David Nicholl, vd Schneider Electric Sverige, i ett pressmeddelande.

Hälften av de tillfrågade tror att de kan minska sin miljöpåverkan i linje med 2020-målen. Men samtidigt känner bara en av sex svenska miljöchefer till klimatmålen.

Energiindikatorn 2011 bygger på telefonintervjuer med ekonomi- och miljöchefer för 100 svenska kommuner och 100 svenska energiintensiva företag med minst 100 miljoner kronor i omsättning.