Försvagat direktiv om energieffektivisering i hamn

EU nådde en uppgörelse om energieffektiviseringsdirektivet (EED-direktivet) i förra veckan. Det innebär bland annat att Sverige och EU:s övriga medlemsländer ska öka energieffektiviseringen med 17 procent till år 2020.

Avtalet blev klart efter tuffa förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet (EU:s 27 medlemsländer). Resultatet blev en kompromiss som nu får kritik från miljörörelserna i Europa. Den ekonomiska krisen är orsaken till att flera EU-länder dragit i handbromsen.

Den svenska energiministern, Anna-Karin Hatt (C), är nöjd med resultatet och skriver på sin blogg under rubriken ”Ett mer energieffektivt Europa”:

”Efter många förhandlingsvändor har vi nu till slut kunnat landa i en uppgörelse som innebär att vi identifierat åtgärder och styrmedel som tillsammans kommer innebära att vi till 2020 kan nå mer än 17 procents energieffektivisering. Det är ett väldigt stort steg på vägen för att nå målet om att vi till 2020 ska öka energieffektiviteten med 20 procent.”

Danmark, som har EU:s ordförandeskap till 1 juli då Cypern tar över, har beräknat att direktivet kostar 24 miljarder euro per år fram till 2020. Men besparingen uppskattas bli 44 miljarder euro genom minskade bränslekostnader och investeringar i energiproduktion och distribution.
EU-kommissionen uppskattar att direktivet kommer att skapa 400.000 jobb.

Under det senaste halvåret har ministerrådet skarpt kritiserat EU-kommissionen ursprungliga förslag till EED-direktiv.
Bland annat var många länder, däribland Sverige, kritiska mot krav på att allmännyttiga bostadsföretag skulle renovera 3 procent av fastighetsbeståndet och införande av individuell mätning (IMD) alla byggnader.

EED-direktivet har förhandlats sedan 2007 då EU nådde en överenskommelse om 20-procents energieffektivisering, tillsammans med mål på 20 procent förnybar energi och 20 procent minskat utsläpp av koldioxid till 2020.

EED-direktivet är det enda av EU:s tre energimål som inte har följts upp av en särskild lagstiftning.

Direktivet ska behandlas av EU-parlamentet i höst och kan först därefter införlivas i svensk lag.