Starkare skydd för whistleblowers krävs

Transparency International Sverige kräver att skyddet för whistleblowers, personer som avslöjar oegentligheter på sitt företag, förstärks. Organisationen hävdar att det svaga skyddet i Sverige strider mot Europarådets civilrättsliga konvention mot korruption (1999).

Transparancy International Sverige har presenterat en rapport där man granskat det nuvarande skyddet i svensk lagstiftning för så kallade whistleblowers. Organisationen konstaterar att flera länder, till exempel Norge och Storbritannien, nyligen stärkt skyddet, men inte Sverige.

I dagsläget har offentliganställda som avslöjar oegentligheter till medier ett skydd, meddelarskydd, som hindrar att arbetsgivare efterforskar vem som är källa. Det är ett skydd som privatanställda saknar. Alla anställda saknar däremot skydd mot efterforskning om uppgifterna lämnas till en myndighet.

Rapporten från Transparency International innehåller därför rekommendationer för att åstadkomma ett starkare svenskt skydd. Man föreslår bland annat ett förstärkt lagskydd för arbetstagare som i god tro och på rimliga grunder slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen och ett meddelarskydd för den som avslöjar korruption och andra missförhållanden inom privat sektor.

Samtidigt vill Almega, som bland annat organiserar vårdföretag, inleda ett arbete tillsammans med de fackliga motparterna för att förstärka de anställdas möjligheter att avslöja oegentligheter och brister inom privat vård och omsorg.

Frågan aktualiserades av de fackliga organisationerna i årets avtalsrörelse som ville kollektivavtalsreglera om meddelarskydd inom privat driven vård och omsorg. Den uppfattningen delar inte Almega som i stället vill befrämja etik och hög kvalitet i vården genom att höja medvetenheten om den anmälningsskyldighet som gäller redan i dag (lex Maria och lex Sara). Dessutom vill man tillsammans med facken se om hur företagen kan anpassa sin organisation för att främja anställdas möjlighet att anmäla missförhållanden.