Fastighetsägare och hyresgäster kritiska mot energispardirektiv

Energieffektiviseringsdirektivet (EED) driver hyrorna uppåt och orsakar ”energifattigdom” som inte har setts i Sverige under modern tid, skriver Barbro Engman, ordförande i Hyresgästföreningen, Kurt Eliasson, vd på allmännyttans organisation Sabo och Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna som organiserar privatvärdarna i en debattartikel.

Den så kallade treparten på bostadsmarknaden, Sabo, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna, sågar EU-kommissionens och EU-parlamentets energisparkrav i förslaget till nytt EED-direktiv i en debattartikel i den engelsk- och franskspråkiga nättidningen EurActiv.com.

Förhandlingarna om EED-direktivet är inne i en slutfas mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet. Det är framför allt ministerrådet som dragit i handbromsen.

Förslagen skulle innebära kostsamma krav för de kommunala bostadsbolagen, menar Sabo som bland annat kritiserar kravet på att 3 procent av allmännyttan ska renoveras årligen.

Andra krav som den svenska treparten reagerar mot är minskad energianvändning i befintligt bestånd samt individuell mätning och debitering (IMD).

System för individuell mätning av värme och varmvatten skulle kosta upp till 8.500 kronor per lägenhet. Det motsvarar investeringar på minst 10,3 miljarder kronor och årliga kostnader på cirka 727 miljoner kronor för hyresfastigheter, enligt treparten.

”Trots dessa stora kostnader, är det osäkert om någon energi sparas. Vissa hyresgäster kommer att välja att minska sin energianvändning, medan andra kommer att välja att öka den”, menar man.

Organisationerna uppskattar att en energieffektiv renovering av det befintliga fastighetsbeståndet kostar omkring 1.800 kronor/m². De tror inte att det är möjligt att minska energianvändningen i befintliga byggnader med 80 procent fram till 2050 utan allvarliga konsekvenser för levnadsstandarden.

”Sverige har redan ett mycket ambitiöst mål att minska energianvändningen i byggnader med 50 procent mellan 1995 och 2050. Det skulle det innebära en genomsnittlig energianvändning på cirka 30–40 kWh/m², vilket är lägre än för passivhus i Sverige. Energianvändningen för varmvatten i befintliga bostäder motsvarar cirka 40 kWh/m²”, skriver treparten i debattartikeln och pekar på att energimålen måste vara rimliga, realistiska och kostnadseffektiva.

En vanlig trerumslägenhet på 70 m² använder i genomsnitt cirka 15.000 kWh per år i Sverige. En minskning av energianvändningen med 80 procent skulle innebära att de boende inte får använda mer än 3.000 kWh per år.

Konsekvensen för de boende blir en temperatur på 14 grader under den kallaste perioden av året och en dusch varannan vecka, ingen tvättmaskin, diskmaskin eller frys och spisen får bara användas några minuter per dag. TV-tittandet blir maximerat till en timme, enligt trepartens debattartikel.