Dålig energieffektivisering i landets kommuner

De svenska kommunerna hänger inte med företagens energieffektivisering. Det skriver Schneider Electric Sveriges vd David Nicholl, Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen och Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, Lunds universitet, i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Argumenten bygger på Schneiders rapport Energiindikatorn med intervjuer av 200 miljö- och ekonomichefer på svenska kommuner och energiintensiva företag.

Rapporten visar att:
• Enbart ett av tre företag och kommuner har långsiktiga mål för energieffektivisering.
• Enbart fyra av tio kommuner har genomfört en energikartläggning som har lett till åtgärder. Bland företagen är siffran sex av tio.
• Av dem som har genomfört åtgärder vet bara knappt var femte kommun vilken besparing åtgärderna har lett till – för företagen är motsvarande siffra var tredje.

Enligt EU-kommissionens föreslagna direktiv för energieffektivitet ska offentlig sektor driva utvecklingen för att Sverige ska uppnå 2020-klimatmålen. Direktivet har sågats i Sverige för att det är alltför detaljerat, men debatten har saknat alternativa förslag på hur offentlig sektor kan agera föredöme, menar författarna bakom artikeln.

Den offentlig sektor står bakom en stor del av vår klimatpåverkan, framför allt genom att var fjärde byggnad i Sverige är offentligt ägd. Författarna menar att regeringen borde höja ambitionsnivån för energieffektivisering och kräva mätbara åtgärder av den offentliga sektorn.

Några av förslagen i artikeln är:
• Ställ högre krav på energideklarationerna. Åtgärdsförslagen bör baseras på besiktningar och visa varje byggnads verkliga förutsättningar.
• Inför ett system med ROT-avdrag för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad. En statlig energisparfond bör skapas för ändamålet.
• Omformulera det svenska effektiviseringsmålet så att det bidrar till en minskad total energianvändning i stället för dagens som kan bidra till att öka energianvändningen med cirka 18 TWh fram till 2020 jämfört med 1990.

Artikelförfattarna hävdar vidare att energieffektivisering är lönsam. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) har en annan åsikt, åtminstone när det gäller energieffektivisering av bostäder.

På konferensen ”Hållbar upprustning av miljonprogrammet” som hölls i november hävdade Stefan Attefall att det största problemet inte är fastighetsägarnas ekonomiska möjligheter att renovera utan att många människor i bostadsområdena har svag ekonomi.

– Energikraven måste anpassas till människors plånböcker. Inte så att vi inte ska förbättra energiprestandan i bostäder, men staten och kommunerna måste fundera på hur man tillämpar regelverken. Det är ju de boende som får betala för upprustningen i slutändan, sa Stefan Attefall.