Tuffa energisparkrav i nytt EU-förslag

Flera tunga remissinstanser säger nej till EU-kommissionens förslag till nytt direktiv om energieffektivitet. Bostadsorganisationer och fastighetsägare menar att tempot är alldeles för högt uppskruvat och att åtgärderna kommer att leda till kraftiga hyreshöjningar. Fredrik von Malmborg, kansliråd på Näringsdepartementet, konstaterar att det slutgiltiga direktivet sannolikt kommer att skilja sig rätt mycket från förslaget.

Fastighets- och energisverige säger nej till EU-kommissionens direktivförslag om energieffektivisering. Över 30 remissvar har inkommit till Näringsdepartementet och missnöjet är stort.
Kommissionen har lagt fram ett förslag som syftar till att snabbt införa energieffektivisering i EU-länderna men kommissionen är på kollisionskurs med de allra flesta remissinstanserna.
Det som sticker ut allra mest är förslaget att energileverantörer (som elbolagen) ska ansvara för när och hur hushållen ska byta kylar och frysar.

Kommissionen föreslår att ministerrådet och Europaparlamentet ska besluta om direktivet under 2012 för att EU:s energisparmål för 2020 ska uppnås.

– Det slutgiltiga direktivet kommer att skilja sig rätt mycket från förslaget. Det kan man nog vara säker på, säger Fredrik von Malmborg, kansliråd på Näringsdepartementet.

EU-kommissionen redovisade tidigare i år att de uppsatta målen för energieffektivisering och klimatmålen för år 2020 inte kommer att uppnås. Därför behövs nu mycket kraftfulla åtgärder, därav ett nytt direktiv som sätter upp mycket tuffa mål.
Nu ska förändringar nås i rekordtempo.

I ett svenskt perspektiv finns fyra stora frågor där traditionell svensk politik är på kollisionskurs med EU-kommissionens förslag i större eller mindre omfattning, anser Rurik Holmberg, analytiker på Energimyndigheten:

• Kvotplikten som ålägger energileverantörerna att ha ett ansvar för genomförandet av energieffektiviseringen. Det innebär i praktiken att elbolagen får ett ansvar för energieffektiviseringen hos enskilda elabonnenter, det kan till exempel gälla när hushåll ska byta spis, kyl och frys.

• Individuell mätning och debitering (IMD) för el, naturgas, tappvarmvatten, fjärrvärme och fjärrkyla ska införas så att faktureringen kan baseras på faktisk förbrukning. Medlemsländerna ansvarar för att slutförbrukarna förses med individuella mätare för detta ändamål senast 1 januari 2015.

• 3 procent av de fastigheter som offentliga sektorn äger ska energieffektiviseras varje år, enligt kommissionens förslag. I Sverige finns kritik mot siffran 3 procent samt att det är rimligare att energieffektivisering genomförs i samband med renoveringar. Annars finns risk att kostnaden för energieffektiviseringen blir orimligt hög.

• Bindande nationella krav på energieffektivisering kan upprättas om det finns behov av detta. Detta skulle kunna hända år 2014. Energitillförseln ska kunna begränsas för att uppnå målen.