Protestbrev mot energispardirektiv

Ökade krav på energieffektivisering för de kommunala bostadsbolagen snedvrider konkurrensen mellan privata och kommunala fastighetsägare. De kan också leda till hyreshöjningar för hyresgäster i allmännyttan. Det menar de allmännyttiga bostadsföretagens organisation Sabo, Hyresgästföreningen och landets privatvärdar genom Fastighetsägarna Sverige i ett brev till samtliga svenska EU-parlamentariker.

Nyligen fick det svenska energirådet i Bryssel och samtliga svenska EU-parlamentariker ett brev från Sabo, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Sverige.
På detta sätt vill de tre organisationerna, den så kallade Treparten, gemensamt väcka uppmärksamhet på konsekvenserna av det föreslagna direktivet om energieffektivitet, som EU-kommissionen lagt fram.

Det handlar bland annat om att krav på energiåtgärder, som ensidigt ställs på kommunala bostadsbolag, riskerar att snedvrida konkurrensen mellan privata och kommunala fastighetsägare och medföra kraftiga hyreshöjningar för hyresgäster i allmännyttan.

Treparten pekar också på att obligatoriska krav på individuell mätning och debitering av värme och varmvatten skulle kräva miljardinvesteringar, samtidigt som erfarenheterna visar att den här typen av investeringar sällan är ekonomiskt försvarbara, om de inte görs i samband med nyproduktion eller större ombyggnad. Tvärtom riskerar kravet att tränga undan andra åtgärder, med större besparingspotential, menar Sabo, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Sverige.

Både Sabo och de privata fastighetsägarna i Sverige avvisar ”den här typen av detaljreglering”. Risken är stor att det leder till suboptimering, det vill säga att de resurser som sätts in ger en mindre energibesparing än om samma resurser använts på ett sätt som varit mer anpassat till den enskilda fastigheten och till de varierande förutsättningar som råder i medlemsländerna.

Treparten menar att direktivet istället borde ges en mer allmän inriktning, som gör det möjligt för varje medlemsstat att utforma ett regelverk som är anpassat till nationella förhållanden och som tar sikte på mål snarare än specifika åtgärder.

Det nya direktivet kan träda i kraft hösten 2012. Medlemsstaterna ska genomföra kraven under 2013.