Logga in

300 000 lägenheter har akuta renoveringsbehov enligt ny rapport

Publicerad
29 sep 2011, 14:07

Inom fem år behöver cirka 320 000 av de cirka 850 000 lägenheterna från miljonprogrammet och rekordåren 1961–75 genomgå omfattande renovering konstaterar Industrifakta i en ny studie. Kostnaden bedöms bli 150–200 miljarder kronor och totalt behövs ytterligare minst lika mycket för att klara resterande behov fram till 2020. Men mindre än en fjärdedel av ägarna klarar finansieringen med eget kapital.

Badrum, kök, VA-stammar och ventilation har störst renoveringsbehov, men energianvändningen måste också minskas rejält för att nå miljömålen till 2020, vilket blir en svår balansgång mellan byggnadsteknisk upprustning och energieffektivisering för fastighetsägarna. Detta framgår av Industrifaktas lägesanalys av rekordårens flerbostadshus som nyligen genomförts och som baseras på 700 intervjuer med större fastighetsägare och boende i det aktuella beståndet.

Hela 75 procent av fastighetsägarna har de största renoveringsbehoven i bad- och våtrum och det finns ingen större skillnad mellan privata och allmännyttiga bostadsbolag. De allmännyttiga bostadsbolagen äger cirka 45 procent av rekordårens flerbostadshus, de privata cirka 25 procent och resterande del utgörs av bostadsrätter, där upprustningsbehoven är mer varierande.

Att minska energianvändningen är viktigt. Högst upp på åtgärder som fastighetsägarna prioriterar finns byte till lågenergibelysning. Det tyder dessvärre på att man satsar mer på punktinsatser än på mer genomgripande investeringar, menar Industrifakta, som därför bedömer att risken därför är stor att man inte kommer att klara de långsiktiga energimålen. Genomsnittligt har fastighetsägarna i studien som mål att minska sin energianvändning med 20 procent inom fem år, men eftersom större ombyggnader endast sker med ungefär 50 års intervall finns det risk för att många missar denna möjlighet.

Svaren från de 500 intervjuade som bor i rekordårens flerbostadshus är på flera sätt förvånande menar Industrifakta. Hyresgästerna är till exempel ganska måttligt intresserade av minskad energianvändning och material med små underhållsbehov. Det tyder på att man inte ser sambandet mellan hyror och drift- och underhållskostnader. Samtidigt överensstämmer de boendes syn på renoveringsbehoven väl med fastighetsägarnas prioriteringar. Kanske allra mest överraskande och positivt är att den hyreshöjning som de boende är villiga att acceptera ligger nära den som behövs enligt fastighetsägarna. Därmed borde det finnas goda möjligheter att kunna genomföra mycket av de akuta åtgärderna. Det krävs dock att finansiering kan ske till rimliga kostnader, fastslår Industrifakta.