Borg varnar för arbetskraftsbrist inom byggsektorn

Ett femte jobbskatteavdrag, en ökande tillväxt, sänkt skatt för pensionärer, sänkt restaurangmoms och en kraftig expansion inom byggsektorn ska få fart på konjunkturen i Sverige. Allt enligt vårbudgeten som finansminister Anders Borg (M) presenterade idag. Samtidigt varnar han för att återhämtningen kan bromsas upp av stigande energipriser och arbetskraftsbrist inom byggsektorn.

Det är en ljus och positiv budget som presenterades idag av finansminister Anders Borg. Sveriges BNP väntas växa med 4,6 procent i år, 3,8 procent 2012 och 3,6 procent 2013. Samtidigt är de flesta förslagen i vårbudgeten redan kända, de tunga bitarna lär komma i höstbudgeten.

– Läget på arbetsmarknaden har utvecklats mycket positivt under 2010 och början av 2011 och flera indikatorer pekar på att arbetskraftsefterfrågan kommer att vara fortsatt stark, sa Anders Borg men pekade samtidigt på att det finns tendenser till betydande brist på arbetskraft inom bygg- och anläggningsverksamhet.

– Det kan ha sin förklaring i att byggsektorn ligger tidigt i konjunkturcykeln, men det är också möjligt att det åtminstone delvis reflekterar strukturella problem specifika för just denna sektor, menade finansministern.

Variationerna är stora regionalt i Sverige när det gäller tillgång till arbetskraft inom byggsektorn. Det är få sökande per ledig plats i Stockholm, medan det finns många sökanden i det angränsande Uppsala län.

Bostadsinvesteringarna ökade åter 2010 efter den kraftiga minskningen 2008 och 2009. Under 2010 var det framför allt ROT-avdrag och ett stort renoveringsbehov inom miljonprogrammet som medförde att bostadsinvesteringarna ökade. Även nybyggnationerna började öka 2010, dock från en mycket låg nivå.

I budgetpropositionen bedöms byggandet av flerbostadshus öka starkt 2011–2015 till följd av en hög efterfrågan på bostäder, främst i storstadsregionerna. Men trots den starka ökningen dröjer det till 2015 innan nybyggnationerna är tillbaka på samma nivå som före den ekonomiska krisen, tror Anders Borg.

När det gäller utgiftsområdet energi så pekar kurvan nedåt efter 2011, från 3,2 miljarder kronor i år till knappt 1,7 miljarder kronor år 2015. Minskningen förklaras delvis av att satsningen på energiforskning minskar kraftigt, från 430 miljoner kronor 2012 till 50 miljoner kronor år 2013.

Riktlinjerna från Alliansens energi- och klimatöverenskommelse från 2009 gäller fortfarande.

Energipriserna kan stiga på grund av situationen i Japan som påverkar den globala kärnkraftsproduktionen och oroligheterna i Nordafrika kan leda till kraftigt höjda oljepriser.

Detta kan bromsa återhämtningen, ge en svagare export, påverka sysselsättningen negativt och bidra till att BNP ökar långsammare.

Trots de här orosmolnen bedömer finansministern att ekonomin återhämtar sig och att arbetslösheten faller ner till 5 procent 2016 och 2017.