Kritik mot Boverkets förslag på nya energikrav

Närmare 90 remissvar har kommit in till Boverket om byggreglernas avsnitt om energihushållning. Många tunga remissinstanser, som Energimyndigheten, vill ha strängare krav. De allra flesta remissvaren är dock positiva till en energiklassning av byggnader.

Boverkets förslag till nya regler för byggnaders energianvändning (BBR avsnitt 9, energihushållning) har fått kritik från såväl byggbranschen som energikonsulter för att vara alldeles för lågt satta.

Inte minst med tanke på EU-direktivet om nära noll-energihus som träder i kraft vid årsskiftet 2018/2019 för nya offentliga byggnader och 2020/2021 för övrig nyproduktion.

Till det kommer målet om 50 procents minskning av energianvändningen i befintlig bebyggelse till år 2050, som riksdagen beslutat om.

Boverket föreslår också att byggherrar frivilligt ska kunna ställa högre krav på byggnadens energianvändning. Energiklassningen ska delas in i en skala från A–G.

Boverkets förslag till nya energikrav träder i kraft första oktober och innebär att nya byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme inte får använda mer än 90 kWh/m² och år i klimatzon III.

Motsvarande krav i klimatzon II är 110 kWh/m² och år och för klimatzon I gäller 130 kWh/m² och år.

Nu har de flesta remissvaren kommit in till Boverket och enligt uppgift till VVS-Forum vill ett 20-tal av dem ha strängare krav. Däribland återfinns tunga remissinstanser som Energimyndigheten, Skanska, Byggmaterialindustrierna, Föreningen Sveriges Energirådgivare, Swedisol och SKL (Sveriges kommuner och landsting).

• Svensk Ventilation understryker att det är ”av yttersta vikt att energieffektivitet och inomhusklimat går hand i hand”, men tycker att energikraven borde vara tuffare (70 kWh/m² och år i klimatzon III för icke eluppvärmd byggnad).

• VVS Företagen pekar på risken för försämrad ventilation då kraven på husens täthet ökar. ”Detta kan leda till oönskade hälso- och byggnadstekniska problem”, skriver VVS Företagen som också menar att de föreslagna energikraven för nybyggnad är för låga. ”Värdena borde kunna sänkas med ytterligare 20 kWh/m² och år”, menar VVS Företagen.

• Energieffektiviseringsföretagen tycker att Boverkets förslag i mycket är otydligt, framför allt när det gäller reglerna för ombyggnad.

• Sveriges Byggindustrier (BI) tycker också att förslagen är otydliga. Man menar att det skapat osäkerhet genom att en annan statlig myndighet, Energimyndigheten, föreslagit energimål i en nationell strategi för lågenergibyggnader, som är mycket mer långtgående än Boverkets förslag.
BI föreslår också att Boverket utreder om fler geografiska klimatzoner behövs.