Krav på passivhusstandard för all nyproduktion i Stockholm

Alla nya bostäder och lokaler som byggs på Stockholms stads mark ska ha en energianvändning på passivhusnivå. Men byggherrar och fastighetsägare i Stockholm är tagna på sängen av det nya kravet. En av kritikerna är HSB:s energichef Roland Jonsson.

Strax före jul klubbade Stockholms stads kommunfullmäktige igenom ett beslut om att all nyproduktion av bostäder och lokaler på stadens mark ska ha en energianvändning på passivhusnivå. Dessutom ska nya byggnader inom kort också kunna leverera energi och då handlar det om så kallade plusenergihus.

Enligt uppgift innebär kravet på passivhusstandard minst en halvering av dagens energikrav på nyproduktion som i södra Sverige är 110 kWh/m2, år till 55 kWh/m2 och år.

Boverket har nyligen föreslagit en sänkning med 20 procent till 90 kWh/m2, år. Något som dock rönt skarp kritik från såväl byggbransch som Energimyndigheten som anser att kravet är otillräckligt då EU kräver nära noll-energihus till årsskiftet 2020/2021.

Så här lyder formuleringen i en komplettering till Stockholms stads miljöprogram:

”Stadens byggande av bostäder och lokaler ska kännetecknas av att energianvändningen per kvadratmeter för nybyggda lokaler och bostäder ska komma att motsvara energianvändningen hos passivhus och på snar sikt även plushus.”

För många fastighetsägare och byggherrar verkar beslutet ha kommit som en överraskning.

– Man hade önskat att information till berörda parter kommit tidigare, säger Roland Jonsson, energichef på HSB Riksförbund som också tycker att det räcker med de tre zoner för energianvändningen som finns idag och det är bra att det inte finns så många lokala variationer.

– Det är som om du skulle köpa en bil i Norrköping där det skulle krävas två katalysatorer, medan det för en bil i Linköping krävs någon annan form av utrustning. Det är väldigt svårt att få en enhetlig standard i produktionen.

Roland Jonsson pekar också på att det är helt avgörande hur man mäter energianvändningen.

– Om du har en familj med två tonårsbarn där sonen spelar TV-spel och dottern duschar mycket så höjer sonens TV-spelande inomhustemperaturen vilket leder till bättre energiprestanda, medan dotterns duschande påverkar energianvändningen negativt.

– Den allmänna tvättstugan är inte bra sett ur husets energiprestanda, medan tvättmaskin i lägenheten är bra. Man flyttar elanvändningen från fastigheten till hyresgästen/bostadsrättsinnehavaren så det blir ett trixande med siffror och mätpunkter. Strävan blir att flytta energianvändningen till brukaren.

– Mät den energi som totalt matas in i huset vilket gör det mycket enklare. Rätt utfört kan kan detta sänka hyresgästernas fasta avgifter på el vilket ger lägre boendekostnader, menar Roland Jonsson.