VVS-åtgärder mest lönsamma vid energieffektivisering

För varje krona som satsas i årlig kapitalkostnad på en VVS-åtgärd vid energieffektivisering tjänar fastighetsägaren 5 kronor i minskad energikostnad om realräntan är 4 procent. Det visar beräkningar från energikonsulten Anders Göransson, Profu, som VVS-Forum publicerat i temat ”Lönsam energieffektivisering”.

Energikonsulten Anders Göransson har räknat på energieffektivisering i befintlig bebyggelse i Sverige vad gäller värme och el fram till år 2020.

”Värmeåtgärderna kan delas på klimatskärm och VVS-åtgärder. VVS-åtgärderna ger det mesta av energiminskningen, och är genomsnittligt lönsammare. Bland dem finns många enkla åtgärder, med liten investering”, skriver han och pekar på att klimatskärmsåtgärderna bara ger 1,50 kronor tillbaka på varje satsad krona jämfört med VVS-åtgärdernas 5 kronor.

Vid 6 procents real ränta tjänar man i minskad energikostnad 4,40 kronor för VVS-åtgärder jämfört med 1,25 kronor för klimatskärmsåtgärder.

”I lokaler dominerar VVS-åtgärder ännu mer. Vad gäller klimatskärmen utgör tunga åtgärder som tilläggsisolering och fönsterbyten endast en femtedel av hela potentialen i flerbostadshus och lokaler, och ingår bara om ytskikt eller fönster ändå ska åtgärdas”, konstaterar Anders Göransson.

Av en så kallad ingenjörspotential på 34,5 TWh kan VVS-åtgärderna stå för över hälften (19,4 TWh), trots att kapitalkostnaden är mycket lägre (2 100 miljoner kronor per år jämfört med 5 200 miljoner kronor årligen för klimatskärmsåtgärderna vid 4 procents real ränta).

”Ingenjörspotentialen” är den ideala situationen att alla husägare fått fullständig kunskap om alla tekniska möjligheter och genomför alla lönsamma åtgärder, utan incitamentsproblem mellan aktörer.

Det finns många exempel på genomförda projekt med 30-40 procent lönsam effektivisering, men hindren att genomföra detta är många och delvis svåra att komma åt.

”I verkligheten genomförs bara 15 procent av ingenjörspotentialen, det så kallade ’energieffektiviseringsgapet’. Vanliga hinder är brist på tid för energifrågorna, finansieringsproblem, skepticism till att åtgärder fungerar som utlovat, eller brist på medvetande och kunskap om tänkbara åtgärder. Det finns incitamentsproblem mellan ägare och hyresgäster, och former för fastighetsdrift där energiåtgärder faller mellan stolarna”, skriver Anders Göransson.