Naturliga köldmedier ökar

Användningen av naturliga köldmedier ökar, vid sidan av de nya syntetiska köldmedierna med låg miljöpåverkan. Kolvätet isobutan används i princip i alla nya kyl- och frysskåp. Allt fler kylanläggningar, framförallt inom handeln, installeras också med koldioxid. Troligen kommer också en miljöskatt på HFC-köldmedier, som påverkar växthuseffekten.

En statlig utredning, som kom förra året, föreslog införandet av miljöskatt på de växthuspåverkande HFC-köldmedierna, motsvarande den skatt som redan idag finns i Norge och Danmark.

Sannolikt kommer ett sådant beslut även i Sverige, vilket kommer att ytterligare öka andelen nyinstallationer med naturliga köldmedier. Bakgrunden är att industriländerna genom Kyotoprotokollet förbundit sig att minska sina utsläpp av fluorerade växthusgaser.

Drygt tio år tidigare hade ett stort antal länder enats kring Montrealprotokollet 1987 om att i etapper minska användningen av CFC-köldmedier, och senare även HCFC, för att minska påverkan på ozonhålet. Detta medförde en stor omställning för branschen.

För kemiindustrin medförde diskussionerna om ozonhålet att det under 1980-talets sista del togs fram klorfria så kallade HFC-köldmedier som ersättning för CFC- och HCFC-köldmedierna.

Idag finns ett generellt användningsförbud för kyl- och värmepumpanläggningar med CFC-köldmedier (med vissa begränsade undantag). Försäljningen av värmepumpar var låg i början på 1990-talet, bland annat beroende på osäkerheten om de nya köldmedierna. Övergången till HFC-köldmedier innebar också vissa smörjproblem med de tidigare använda mineraloljorna. Dessa ersattes senare av esteroljor för stationära kyl- och värmepumpanläggningar.

De idag så vanliga HFC-köldmedierna gör ingen påverkan på ozonskiktet, men bidrar till växthuseffekten. EU har nyligen infört krav som starkt begränsar deras användning som köldmedium i luftkonditioneringsanläggningar i personbilar.

Från 1 januari 2011 kommer man för luftkonditionering i nya personbilar som typregistreras i Europa att kräva att köldmediet har en GWP-faktor på mindre än 150 (GWP-faktor står för Global Warming Potential och anger hur mycket ett kilo av växthusgaser påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid).