Logga in

Halverad energianvändning i förslag till nya byggregler

Publicerad
20 aug 2010, 10:59

Energianvändningen ska halveras i nya byggnader och vid större ombyggnader i Sverige jämfört med dagens byggregler för att möta EU-direktivet om nära noll-energihus. Det föreslås i ett arbetsdokument till nationell strategi för lågenergibyggnader som VVS-Forum tagit del av.

De nya hårda EU-kraven på byggnaders energiprestanda, som klubbades igenom av EU-parlamentet i maj, innebär att alla nya byggnader ska ha en energianvändning nära noll från år 2020. För offentliga byggnader gäller kravet redan från år 2018. Dessutom krävs energieffektiviserande åtgärder i samband med större renoveringar.

Men det framgår inte av direktivet vad ett nära noll-energihus egentligen är, mer än att det är en byggnad med ”mycket energieffektiva klimatskal och installationer” samt att ”en stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar”.

Definitionerna får varje medlemsland göra själva, dessutom kommer direktivet att kräva en rad lagändringar, inte minst i byggreglerna, BBR.

I Sverige pågår arbetet med detta för fullt på Boverket och Energimyndigheten.

VVS-Forum har tagit del av ett arbetsdokument från Energimyndigheten med titeln ”Underlag för nationell strategi för lågenergibyggnader” med konkreta förslag på ändringar i byggreglerna (BBR).

Här är några av de viktigaste förslagen:

• Minst en halvering av BBR:s nuvarande minimikrav för energianvändning i nya byggnader.

• Minst en halvering av energianvändningen i befintliga byggnader i samband med ombyggnad.

• Fritidshus ska inte vara undantagna från kraven.

• Den geografiska zonindelningen av landet med olika energikrav blir kvar, enligt dagens byggregler.

• Ett etappmål införs år 2015. Då ska 30 procent av alla nya hus ha halverad energianvändning jämfört med dagens BBR-krav och 30 procent av alla befintliga byggnader ska ha halverat energianvändningen efter ombyggnad.

Enligt dokumentet krävs både förändringar i lagstiftning i kombination med ”att staten skjuter till ekonomiska medel” som i första hand stödjer byggherrar, men även forsknings- och utvecklingsinsatser.

Senast den 30 september ska uppdraget redovisas för regeringen.