Mögelskadat byggmaterial måste bytas ut

Vid mögelskador på byggnadsmaterial ska materialet bytas ut och skadeorsaken åtgärdas, konstaterar svenska forskare som undersökt effektiviteten på tio vanliga saneringsmetoder.

Det är IVL Svenska Miljöinstitutet som i samarbete med Lunds universitet som undersökt effektiviteten av olika saneringsmedel och -metoder på mögelangripet byggnadsmaterial. I rapporten konstateras att ingen av de tio saneringsmetoder som provades kunde eliminera livskraftig mögelväxt på de olika byggnadsmaterialen.
– Det skadade materialet måste tas bort. Punkt. I saneringsbranschen är det rätt vanligt att använda mögelmedel, framför allt på bärande konstruktioner som är svåra att byta ut. Men det behöver man revidera nu, säger Erica Bloom, en av forskarna bakom rapporten, till Svenska Dagbladets nätupplaga.

Resultaten i rapporten visar att även om den mögelart som materialet ursprungligen infekterats med oskadliggjordes, förhindrades inte återkolonisering med nya mögelarter under gynnsamma förhållanden. Det var dessutom bara en av saneringsmetoderna som minskade halten av alla de studerade toxinerna i gipsskiva och inget saneringsmedel eliminerade toxinerna helt från det skadade byggnadsmaterialet.
– Lite överraskande var att även om möglet minskade så kunde saneringen leda till att giftproduktionen till och med ökade i byggmaterialen i vissa fall, säger Erica Bloom till Svenska Dagbladet.

I rapporten understryker man att resultaten främst visar vikten av att arbeta preventivt med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen och förvaltningen, för att förhindra uppkomst av mögelskador på byggnadsmaterial. När mögelskador konstaterats bör verksamhetsutövaren åtgärda orsaken till fuktskadan och även byta ut det skadade materialet.

De saneringsmetoder och -medel som provades var: ozon, varmluftspistol, flambering/eld, ånga, Penetrox-S, Boracol 10-2Bd, Alg & Mögelbort Proffs, Klorin, Vitalprotect och enbart torkning.