Miljöstöd till offentliga lokaler var resursslöseri

De 2 miljarder kronor som satsats för att byta till förnybara källor och spara energi i offentliga lokaler har varit resursslöseri. Det konstaterar Konjunkturinstitutet i en analys av det så kallade Offrotstödet.

I maj 2005 infördes Offrotstödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Boverket administrerade stödet medan länsstyrelsen i det län där lokalerna var belägna beslutade om vilka ansökningar som skulle beviljas.

Offrotstödet, som skulle fördelas under fyra år har varit överflödigt, som klimatpolitiskt styrmedel, anser Konjunkturinstitutet. Även utformningen av stödet har varit bristfälligt.

Stödet har inte fördelats kostnadseffektivt eftersom de åtgärder som ger störst effekt per bidragskrona inte har prioriterats i ansökningsprocessen. Kraven på åtgärderna har varit låga och stödet har fördelats enligt principen ”först till kvarn”.

Enligt Konjunkturinstitutet har de klimat- och energipolitiska motiven varit bristfälliga och det har förekommit dubbelstyrning genom att stödet inte bedömts i relation till andra ekonomiska styrmedel. Exempelvis har utsläppen av växthusgaser redan funnits med i marknadsaktörernas kostnader via koldioxidskatten och EU:s utsläppshandelssystem. Att en stor del av åtgärderna hade genomförts utan stöd samt höga administrationskostnader ger ytterligare skäl till att ifrågasätta rimligheten i den här typen av styrmedel.

Konjunkturinstitutets miljöekonomiska verksamhet syftar till att förbättra det samhällsekonomiska beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik. Analysen av Offrotstödets kostnadseffektivitet har skett på uppdrag av Boverket.