Effektivare kylsystem i ishallar sparar 40 miljoner

Genom att energieffektivisera driften i landets ishallar kan kommuner och andra fastighetsägare spara 40 miljoner kronor varje år. Det visar en förstudie till en kartläggning som Sveriges Energi- och Kylcentrum i Katrineholm nu gör tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet.

Syftet med teknik- och energiinventeringen, som delfinansieras av Energimyndigheten, är att skapa en kunskaps- och databas för ishallarnas energianvändning i Sverige. Idag finns det cirka 330 ishockeyhallar, 140 konstfrusna utebanor för ishockey, 60 bandybanor samt 35 konstfrusna curlingbanor i landet.

Boven i dramat är gamla och ineffektiva system, som i många fall är dåligt underhållna. Överlag finns stora vinster att göra bara genom att kontrollera funktionen på exempelvis kyl- och värmeåtervinningssystem. Det visar en förstudie som Sveriges Energi- och Kylcentrum gjort.

– Det är vanligt med 20-30 år gamla kylsystem i ishallarna. Vi har överlag tittat mer på teknikstatusen än tidigare undersökningar för att se vilken potential energisparåtgärder har på fältet, säger Jörgen Rogstam, projektledare vid Sveriges Energi- och Kylcentrum i Katrineholm.

– I detta första steg gör vi en ”benchmarking” på vintersportarenors energiförbrukning där statistik samlats i in från de anläggningar som har bäst dokumentation. Sedan är det meningen att ägare till ishallar, kommuner och privata ägare, genom goda exempel ska lära sig hur man kan spara energi och pengar, tillägger Jörgen Rogstam.

En ishockeyhall använder cirka 1 000-1 500 MWh per år, varav 60 procent är el. Genom några relativt enkla åtgärder uppskattar projektet besparingspotentialen för landets konstfrusna ishallar till hela 40 000 MWh per år, fördelat på el och värme.

Kartläggningen av ishallarnas energianvändning ska vara klar i april nästa år.

Energimyndigheten presenterade tidigare i år en riksomfattande undersökning av energianvändningen hos landets idrottshallar. Den visade att en ishall i genomnitt använder drygt 400 kWh/kvm. Det kan jämföras med en genomsnittlig energianvändning på omkring 200 kWh/kvm för skolor, kontor och vårdlokaler.