Sprickan som orsakade vattenläckan hemma hos Markus Andersson. | Foto: Alexander von Sydow

Vattenskadorna kostar miljarder – här är sprickan som fick köket att svämma över

Publicerad: 08 februari 2021 Text: Daniel Persson

Vattenskadorna har flyttat ut från badrummen och blir allt dyrare. De kostar samhället minst tio miljarder årligen, en uppskattad fördubbling på ett drygt årtionde. Branschen kämpar för att stoppa pengaläckan och metoderna är både övergripande och enkla.

När personalen kom till jobbet på morgonen hade de behövt regnstövlar. Inte för att det var vått ute utan för att det klafsade om fötterna när man gick runt inne på kontoret. En kran hade stått på över natten och orsakat en översvämning som påverkade flera våningsplan och skulle ta lång tid att komma tillrätta med.

Skadan, som inträffade på Installatörföretagens eget kontor på Södermalm i Stockholm, är ett exempel de senaste årens utveckling.

Köken har gått om badrummen som de vanligaste platserna för vattenskador i takt med att de vattenanslutna maskinerna där blir allt fler. I kommersiella fastigheter är utvecklingen delvis densamma, men den sträcker sig också ut i fler rum än så.

Säker Vattens nya branschregler innehåller stycken om hur installationer ska utföras utanför kök. Det beror på att det finns fler vatten- och kaffemaskiner i andra utrymmen på kontoren, i korridorer och konferensrum. Platser som inte är lika skyddade från väta som badrum eller kök vilket gör skadorna ännu värre.

– När det gäller kontorsbyggnader tänker jag på tre saker som ofta händer. För det första kaffemaskinerna där kopplingen ligger slängd mot väggen bakom. Läcker den så är det hundra procent säkert att en skada uppstår. Man önskar att det fanns en vattenavstängning på dem. Sedan har man diskmaskiner. Det är lätt hänt i de här miljöerna att man inte har samma krav på säkerhet som i bostäder. Man ser ofta på kontor att det skadeförebyggande inte prioriterats utan man är fokuserad på behovet, att man måste ha två diskmaskiner och två kaffemaskiner. Det tredje är våtrummen. I kontorsfastigheter är det extremt hård belastning på toaletter och duschutrymmen och de är ofta inte gjorda för det, säger Peter Bratt, skadeexpert på Länsförsäkringar.

Personalen som klafsade sig fram i Installatörsföretagens lokaler den där morgonen i somras kunde själva hitta felet och stoppa flödet. En kran till en maskin med både kolsyrat och vanligt vatten hade stått på över natten.

Enligt leverantören hade den kalkat igen och det gjorde att kranen inte fjädrade tillbaka och stängde av ordentligt. Maskinen hade inget eget avlopp, bara ett litet tråg som samlade upp spillvatten. Köksutrymmet, delar av en korridor och ett kontorsrum skadades vilket påverkade verksamheten en del, men inte så kraftigt eftersom många ändå jobbade hemma på grund av pandemin.

Läs mer: Nya WC:n läckte avloppsvatten under huset

– Man ställde dit torkfläktar som väsnades en del så det blev svårt att vara just där. De stod på i några veckor. Sedan mättes fukthalten i socklar och golv och så bröt man upp mattan och underdelen av de fuktskadade väggarna. Det fick stå och torka i ytterligare en period innan nya gipsskivor och golv lades och man målade. Allt som allt pågick arbetet i ett par månader, säger Johan Mossling, administrativ chef på Installatörsföretagen.

Vattnet hade också runnit ned flera våningar i kontorshuset. Tre andra plan drabbades av skador i tak och golv.

– Vi har tagit kranen ur bruk sedan dess. Det känns inte tryggt om det inte finns en automatisk avstängning eller ett avlopp. Vi har andra typer av vattenmaskiner på kontoret men där har vi avbrottsventiler så att vattnet stängs av om det blir läckage, säger Johan Mossling.

"När man måste ringa rörmokare så är det inte alltid de kan komma direkt, särskilt här ute på landet. Av någon anledning verkar det alltid vara fredag när sådana här saker händer också."

Säker Vattens nya regler säger att en vattenansluten apparat som inte är kopplad till golvavlopp ska placeras på ett vattentätt underlag med uppvikta kanter. Den ska också ha en avstängningsventil och fuktsensor på underlaget som är kopplad till en vattenfelsbrytare.

Enligt Vattenskadecentrums senaste vattenskaderapport orsakar skadorna kostnader för samhället på över tio miljarder om året. Kostnaderna för fastighetsägarna är cirka sex miljarder. I rapporten framgår det att antalet registrerade vattenskador, det vill säga de som blivit försäkringsärenden, legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren fram till och med 2018. Kostnaderna för dem har däremot ökat kraftigt. År 2008 betalade försäkringsbolagen ut runt två miljarder kronor och tio år senare det dubbla. Kostnaderna för självrisk och avskrivningar uppskattas till åtminstone ytterligare 50 procent.

Varför skadorna blir så mycket dyrare är inte fastslaget, men de experter som VVS-Forum har talat med är inne på att det hänger ihop med de senare årens renoveringsvåg. Privatpersoner lägger mer pengar på sina badrum och kök än förr. Materialen blir dyrare och trenderna i planlösningen underlättar för läckor att sprida sig.

– Förr var ett kök mer begränsat på kanske fem kvadrat. Då höll sig vattenskadan till det utrymmet. Nu sitter köket ofta ihop med vardagsrummet och har kanske parkettgolv. Alla nya installationer plus större ytor gör skadorna mer omfattande, säger Peter Bratt.

– Man behöver inte vara Einstein för att förstå att det blir så här. Om du skulle komma hem till mig och titta i min tvättstuga, där jag förbrukar bara tio procent av vattnet, så är golv och väggar skyddade. Men går man ut i köket, där jag förbrukar 30 procent av vattnet, så är det parkettgolv och ingen golvbrunn men det tycker vi inte är något konstigt. Däremot hade vi tyckt det var väldigt konstigt att ha en tvättmaskin på parkettgolvet. Vi har mycket trä i våra hus, organiska material som skadas särskilt lätt av vatten, hög standard och många installationer. De här sakerna tillsammans bidrar till den negativa statistiken.

Thomas Helmerson på Vattenskadecentrum tänker likadant om vattenskadorna i köken och tillägger att det i dag ofta finns betydligt fler kronor investerade i lyxiga badrum, så när något läcker där blir priset för reparationer och sanering också högre.

– Det är dyrare material nu. Istället för plastmatta har folk klinker på golvet och kakel och annat på väggarna, säger han.

Att köken numera är den vanligaste scenen för vattendraman är inte så konstigt, tycker Thomas Helmerson och räknar upp alla prylar som släpas in i svenska kök nuförtiden:

– Förut hade man en blandare i köket och senare en diskmaskin. I dag är det dels väldigt populärt att bygga om kök, där det kanske inte alltid görs på rätt sätt, dels är det mer som händer i köket nu. Det är kyl och frys med kolsyre- och isanläggningar, ångugnar, espressobryggare med vattenanslutning. Samtidigt är säkerhetsstandarden mycket lägre i köket än i badrummet. Vi behöver tänka efter hur vi ska göra för att förhindra det. Kanske har man större behov av vattenfelsbrytare i kök än tidigare för att förhindra smygläckage eller plötsliga brott på rör. Det behövs vattentäta golv och fuktsensorer. Systemen med plasttråg under apparaten behöver bli integrerade och byggas ihop för att bli enklare. Här behöver fabrikanterna börja titta på vad de kan göra.

En servicechef på en VVS-jourfirma i Stockholmsområdet, som inte vill ha sitt namn med i tidningen, ser ett annat problem. Många gånger får firman skriva in i sin dokumentation kring akututryckningar att ”kunden har försökt göra det själv”.

– Folk vill installera själva och varuhusen säljer produkterna och berättar för kunderna hur de ska göra. Byggvaruhusen säger att de inte råder kunderna till sådant men jag har själv testat att gå in privatklädd och då får man hjälp med vad de tycker man ska köpa och hur man ska göra, säger han.

Hans erfarenhet är att det finns gott om hemmafixare som inte vill betala vad det kostar för en professionell installation.

– Många tycker att en VVS:are ska kosta lika mycket att anlita som för femton år sedan. Men vi utbildar oss allt mer, det finns fler tekniska installationer och kraven på att jobben ska göras snyggare och mer avancerat har blivit mycket högre. Då kostar det mer också men det förstår inte alla.

Läs mer: "Fördelarskåpen borde förbjudas"

Gör det själv-mentaliteten märks inte minst på kvällar och helger när många ringer VVS-jouren efter att det som verkade enkelt att montera ihop själv har gått snett.

– Senast igår fick jag ett samtal från en som skulle installera en diskmaskin själv. När han var klar började det läcka överallt så vi fick köra en akututryckning och stänga av vattnet och byta ventiler på jourtid. Vi har många kunder som ringer och säger att de har försökt göra egna installationer. Sedan frågar de om jag tror att läckorna går på försäkringen.

Servicechefen tycker att de som inte är kvalificerade inte borde få köpa ut produkterna.

– Det skulle kunna vara precis som man gjort med luftvärmepumpar som säljs i varuhus, att man måste ha ett certifikat för att få plocka ut dem. Köper du en kökskran på Ikea så ska du kunna visa att du är montör. Jag tror att det kan minska försäkringsärendena, säger han.

Totalt sett är det ändå fortfarande utslitna rör som är det största problemet. Enligt Vattenskadecentrum orsakas drygt hälften av alla vattenskador av läckage från ledningssystem för vatten, värme och avlopp och det problemet förväntas öka. Läckorna är vanligast i hus från 60- och 70-talen, åren för miljonprogrammets byggboom.

– Det är otroligt mycket skador som börjar hända i flerfamiljshus nu i beståndet vi byggde under miljonprogrammet. Man brukar säga att kopparrör som vi ofta använde vid den tiden håller i 50 till 70 år. Därför står vi inför ett stort behov att byta ledningar de kommande åren, säger Thomas Helmerson.

Han befarar att det blir svårt för allmännyttan att få fram pengar till de omfattande renoveringar och reparationer som krävs när sönderrostade rör måste bytas ut.

– Man har lagt undan för lite pengar till det här fast man vetat att det kommer bli ett problem, säger han.

Att förekomma vattenskador genom att byta ut slitna rör gäller förstås i privatägda bostäder också. Hur kan VVS-montörer hjälpa till där?

– Jag tror att man måste hjälpa kunderna genom att informera dem om att kanske göra mer än de hade tänkt sig med huset. Ska man göra en renovering kan man passa på och kolla hur rören ser ut. Det tror jag våra VVS-företag är duktiga på, att vara hjälpsamma och konsultativa för kunden.

Även Peter Bratt trycker på vikten av att kunden får hjälp med att inse att förebyggande åtgärder och lite extra investeringar kan spara stora pengar på sikt.

– Någon som aldrig ägt ett hus förut kanske inte inser vilka risker som finns. Om man som rörmokare frågar kunden ”jag har ett fuktskydd i bilen, ska jag hämta det? Det kostar hundra kronor.” Då kommer 20 procent av kunderna säga att de inte vill ha lite plast som sticker fram under kanten på diskmaskinen eller frysen trots att de flesta förstår nyttan. Det har tagit 25 år att tjata om skydd under diskmaskiner och det har landat hos de flesta. Men nu kommer det allt fler vattenanslutningar i kyl och frys och då är det samma resa igen, att tjata om att det behövs skydd därunder också. Man måste jobba vidare med att kommunicera kunskap och hjälpa folk att hamna rätt, säger han.

Hur och om coronapandemin påverkar vattenskadorna finns det förstås inget facit på än. Försäkringsbolag som VVS-Forum talat med befarar å ena sidan att det finns en ökad risk för att läckor kan pågå oupptäckta längre när många arbetsplatser står tomma på grund av hemarbete. Å andra sidan finns det bolag som, utan att ha siffror på det, upplever att antalet skador som blir försäkringsärenden gått ned under pandemin eftersom folk är hemma.

Markus Andersson med hjälpreda.Markus Andersson bor på en bondgård i Asker utanför Örebro. Han råkade nyligen ut för den mest typiska av vattenskador när hans diskmaskin började läcka och förstörde golvet i köket. Han hade startat maskinen på morgonen och sedan åkt till jobbet. Några timmar senare larmade hans sambo om att det rann vatten och att läckan fortsatte trots att vattnet hade stängts av.

– Då konstaterade jag rätt snabbt att det nog var diskmaskinen. Min sambo slet upp luckan på diskmaskinen så att den slutade pumpa och då stannade flödet upp. Jag slängde mig i bilen snabbt som attan och åkte hem. När jag kom fram var det blött i hela köket så det var bara att börja torka, säger han.

Läs mer: Självlärande vattenfelsbrytare förvarnar om skador

Efter att ha brutit strömmen i hela huset och dragit ut diskmaskinen kontrollerade han det inkommande och utgående vattnet och upptäckte vad som hänt.

– Det hade sprungit läck precis fem centimeter från diskmaskinen. Slangen för det utgående vattnet hade spruckit av någon anledning. När jag tittade lite närmare såg jag att slangen var jättetunn och utan stålbindning. Den är bara två, tre år gammal den här maskinen. Det hade väl kommit in skräp i den som gått igenom och skadat slangen, för den låg inte i ett veck så det var inget sådant slitage. Det fanns inga bitmärken från skadedjur heller. Slangarna borde ju verkligen hålla längre än några år, men det är för tunn plast.

Tack vare ett fuktskyddande underlag hade vattnet inte gått ned i golvet direkt under maskinen utan runnit ut i köket.

– Hade underlaget inte funnits så hade vi inte upptäckt läckan. Det var vatten i en radie av ungefär två meter i köket, säger Markus Andersson.

Han tycker att familjen hade tur i oturen.

– Vi sparade mattan under laminatgolvet och det var en jäkla tur . Annars hade vattnet gått ned i trossbotten och bärande delar.

Efter läckaget ska köksgolvet rivas upp helt. Det är ett utgånget golv som inte kan ersättas bitvis så allt ska läggas om. Lister och socklar har blivit fuktskadade och nya stommar måste tillverkas.

Har du dragit några lärdomar om det ni varit med om?

– Vi försöker minimera vattenanslutna prylar. Min egen erfarenhet är att det kan hända mycket med ismaskiner eller kolsyreapparater och det är väldigt jobbigt när det väl händer.

– När man måste ringa rörmokare så är det inte alltid de kan komma direkt, särskilt här ute på landet. Av någon anledning verkar det alltid vara fredag när sådana här saker händer också. Så gör ingenting med vatten på fredagseftermiddagar, är mitt råd. För några år sedan skulle jag sätta upp en sak i en hall men borrade in i ett kopparrör och hörde hur vattnet sprutade. Det var bara att slå upp ett hål i väggen, stoppa dit fingret och hålla för. Jaha, vad gör jag nu då tänkte jag. Jag lyckades ringa en bekant som är VVS:are, han kom och hjälpte mig stänga av vattnet. Jag kunde inte ta bort fingret från ledningen så jag fick sitta där bra länge. Sedan dess gör jag ingenting på fredagseftermiddagar.

Fler nyheter

Caverions vd får gå

02 mar 2021 | Ari Lehtoranta lämnar sin befattning som vd och koncernchef för Caverion-koncernen. Styrelsens ordförande, Mats Paulsson, som tidigare varit vd på...