Under ett gjutjärnslock på parkeringen utanför förskolan finns fettavskiljaren. Foto: Jesper Mott

Glada bakterier fixar fettpropparna

Publicerad: 18 juni 2019 Text: Marie Granmar

Minskad risk för fettproppar i avloppsledningar och färre tömningar av fettavskiljare. Det blir resultatet när bakterier som äter fett får hjälpa till. Hälften av Sveriges kommuner har valt att satsa på tekniken.

Från vänster: Staffan Atling och Robert Fox, Bioteria, samt Jörgen Gustafsson, teknisk förvaltare Sigtuna kommun. Foto: Jesper MottI ett hörn innanför köksingången till förskolan Karusellen i Sigtuna sitter en apparat som liknar en diskmedelsdosering. Det är dock något helt annat. Apparaten på väggen – med styrskåp, larmdosa och en 25-litersdunk med blå vätska i – hjälper till att göra fettavskiljningen säkrare och effektivare.

Den blå vätskan innehåller speciella, framavlade bakterier som älskar att äta fett. Varje natt pumpas en lagom stor dos vätska ut till fettavskiljaren under parkeringen utanför förskolan. Systemet syresätter vattnet, med hjälp av en kompressor, och tillsätter bakterievätskan som blandas runt i fettavskiljaren. Där får bakterierna frossa i dagens fettrester från storköket.

– Fettet är näring för de här bakterierna, ungefär som en kompost är näring för andra sorters bakterier, säger Staffan Atling, produktspecialist från företaget Bioteria som utvecklat tekniken.

Fettavskiljning är ett krav på verksamheter som hanterar stora mängder fett, som restauranger, storkök och bagerier. I de flesta fall avskiljs fettet i en tank under marken utanför köket. Tanken behöver tömmas regelbundet, ungefär en gång i månaden och ibland oftare.

Doseringen av bakterievätska styrs automatiskt från styrskåpet. Foto: Jesper MottPrincipen är densamma vid förskolan Karusellen, men fettavskiljaren här behöver tömmas mer sällan. Hur sällan beror på verksamhetens storlek – hur många portioner som serveras varje dag. Men i stället för en gång i månaden kan det räcka att tömma fettavskiljaren en gång per år, vilket innebär färre transporter.

Staffan Atling lyfter på ett av de två runda gjutjärnslocken på parkeringen. Därunder skymtar en öppen tank, delad i två sektioner av en stålvägg. På ena sidan om väggen finns en grå, geggig sörja. I den andra sektionen är vattnet klarare. Det är där bakterierna har fest varje natt. För att de ska äta bra och bryta ner fettet krävs rätt förutsättningar, så att de trivs.

– Bakterierna är ungefär som människor. De behöver en viss mängd ljus, rätt pH-värde, temperatur, syre, näring och lagom många kompisar omkring sig. Bakterierna har en inkänningsperiod på cirka 20 minuter innan de börjar arbeta. Är det en bra DJ så dansar de... säger Staffan Atling.

Fem tons fettklump bakom stopp i avlopp

Larmet piper om vattennivån blir för hög i fettavskiljaren, eller fettskiktet för tjockt. Foto: Jesper MottDe fettätande bakterierna trivs bäst i temperaturer mellan 5 och 60 °C. På de allra flesta ställen räcker jordvärmen för att hålla temperaturen inom det spannet året runt.

Tekniken med bakteriedosering har blivit populär bland Sveriges kommuner. Hittills har 130 kommuner ingått serviceavtal med Bioteria. Då ingår bland annat introduktionsutbildning, regelbunden kontroll av utrustningen och påfyllning av bakterievätska.

Jörgen Gustafsson, teknisk förvaltare hos Sigtuna kommun, berättar att den var bland de första med att införa tekniken – vid ett konferenscenter 2004. I dag är 75 procent av kommunens fettavskiljningsanläggningar sådana med bakterier.

– Vi är jättenöjda hittills och har handlat upp den här tekniken, inklusive drift och underhåll, enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Det betyder att om vi saknar fettavskiljning någonstans framöver kommer vi att sätta in Bioterias anläggning, säger Jörgen Gustafsson.

Många verksamheter i sörmländska Flen, Katrineholm och Vingåker har också valt att använda fettavskiljning med bakterier. Att fler vill förbättra sin fettavskiljning är bra, tycker Per Ivarsson, affärsområdeschef VA hos Sörmland Vatten.

– Fettproppar i avloppssystem är ett växande problem, det har vi sett många exempel på. Därför är det bra med tekniker som underlättar för verksamheter att avskilja sitt fett. Det gör det enklare för dem att uppfylla kraven vi ställer enligt standarden SS-EN 1825-1 och 2, säger Per Ivarsson, som dock inte vill förespråka en viss teknik.

Innanför köksingången till förskolan Karusellen finns också Robert Fox, servicetekniker från Bioteria. Hans arbete ingår i det avtal som Sigtuna kommun skrivit med Bioteria, och som kallas biokonvertering. Under sitt servicebesök kontrollerar Robert Fox att utrustningen fungerar som den ska, att inget skadats och att doseringen fortfarande stämmer.

– Verksamheter kan förändras och då måste doseringen av bakterievätska anpassas till mängden fett, berättar han.

Staffan Atling, produktspecialist Bioteria, förklarar hur tekniken fungerar. Foto: Jesper Mott

I normala fall är tekniken helt automatisk och behöver ingen översyn. Om fettskiktet i tanken blir för tjockt, eller vattennivån för hög, piper ett larm. På larmdosan står ett telefonnummer som kökspersonalen då kan ringa.

– Men det är sällan bråttom, man har några dagar på sig, säger Staffan Atling.

Han poängterar att Bioterias fettavskiljare i stora drag fungerar som vilken fettavskiljare som helst. Exempelvis dimensioneras kapaciteten av vattenflödet, så att vattnet svalnar lagom snabbt. Det är vid avsvalningen som fettkakor kan bildas, och de vill man så långt som möjligt undvika. Största skillnaden mot andra fettavskiljare är doseringen av bakterievätska som bryter ner fettet.

Fettavskiljaren vid förskolan Karusellen är normalstor, 3,60 meter lång, och hanterar flöden runt sju liter per sekund. För större verksamheter kan flödet vara 20 till 25 liter per sekund.

Monster-fettberg ställs ut på museum

Bioterias system patenterades 1995 av företagets grundare och vd Niklas Axelsson som även är biolog. Han berättar att företaget regelbundet bedriver så kallad bioprospektering, för att hitta nya sorters bakterier som klarar olika utmaningar. I dag finns 800 sorter i företagets bakteriebank, de flesta av släktet Bacillus. Fem av dem används vid fettavskiljning.

Niklas Axelsson– Vi letar bakterier överallt. En av dem som bryter ner fett hittade vi på en flodbotten i norra Kanada. En annan, som tar bort lukt, hittade vår chefsforskare i ris som stått framme hemma över natten, säger Niklas Axelsson.

Bakterierna som samlas in har olika egenskaper som sedan vidareutvecklas i laboratoriet. Exempelvis kan de utvecklas mot att tåla högre temperaturer eller ett bredare spann av pH. Ingen genmanipulering används, utan mer något som liknar vanlig avel.

– Problem med fett och lukter finns överallt, och vi går in i en biologisk tidsålder nu. Om 20 år kommer de flesta fastigheter som hanterar livsmedel att ha någon teknik som innehåller bakterier, säger Niklas Axelsson.

Här fanns värsta svenska fettproppen

Förutom system för fettavskiljning säljer Bioteria sedan många år tillbaka teknik för att ta bort lukt i soprum. Varje natt sprejas då en liten dusch med bakterierlösning över soporna som blir helt luktfria.

Det finns också bakteriesystem som bryter ner fett i storköksventilation och i avloppsreningsverk. Två Sigtunaskolor med enskilt avlopp har redan fått det speciella reningsverket med bakterier.

– Det har fungerat så bra att det ska sättas in i ytterligare en skola snart. Enligt proverna är vattnet som släpps ut fantastiskt bra jämfört med våra gamla, traditionella anläggningar, säger Jörgen Gustafsson.

De flesta verkar eniga om att de spe­cialutvecklade bakterierna gör ett bra jobb i renhållningsbranschen och för miljön. Om de också bidrar till bättre ekonomi råder delade meningar om.

Bioteria menar att tid är pengar, och att en lösning som leder till färre transporter och mindre problem med igensättningar också sparar resurser. Men Jörgen Gustafsson på Sigtunas tekniska förvaltning är inte lika övertygad.

– Det blir ingen större prisskillnad i slutänden, men vi gör ju miljön en stor tjänst och det känns bra.

Gigantiskt fettberg besegrat

 

Bakterievätskan levereras i 25-litersdunkar. Foto: Jesper MottFakta/Bioterias fettavskiljning

Systemet för fettavskiljning patenterades 1995 av Bioterias grundare och vd, biologen Niklas Axelsson. Tillsammans med en kollega i Kanada utvecklades den första bakterien för fettavskiljning, en Bacillus-bakterie som hittats på en flodbotten.

Sedan dess har företaget tagit fram cirka 800 sorters bakterier med olika egenskaper. Fem av dem används vid fettavskiljning.

Bioteria erbjuder kommuner så kallad biokonvertering. Då utreds behovet av förbättrad fettavskiljning från köksavlopp och -ventilation samt behov av luktsanering i avfallsutrymmen. När installationer gjorts har företaget ansvar för systemens funktion genom ett drift- och underhållsprogram.

 

Fakta/Fettavskiljning med bakterier

Fettavskiljaren har två sektioner. I den första avskiljs grövre fettpartiklar. I den andra doseras en vätska innehållande speciella bakterier in varje natt. Ett automatiskt system syresätter vattnet med hjälp av en kompressor och tillsätter bakterievätskan som blandas runt i fettavskiljaren. De fettätande bakterierna bryter ner fettet. På bilden syns även nivåmätare som larmar om fett­skiktet i tanken blir för tjockt, eller vattennivån för hög.

Fler nyheter