Det nya reningsverket i Stockholms skärgård. Foto Mikael Latvala

Här återvinns allt avloppsvatten utan kemikalier

Publicerad: 28 augusti 2019 Text: Marie Granmar

Sveriges första enskilda avlopp med membranrening finns på Värmdö. ”Vi borde se avloppsvattnet mer som en resurs än som ett problem”, menar installatören.

Det var nu i somras som avloppet med membranrening sattes i drift på en ö utanför Värmdö i Stockholms skärgård. Sommarstugan som tidigare hade mulltoa har nu vattentoalett och gott om vatten för bevattning eller poolbad.

Branschen vill undvika vattenbrist: "Vi vill ha hårdare krav på vatteneffektiva installationer"

– De boende var först lite oroliga för att brunnens kapacitet inte skulle räcka. Men eftersom allt avloppsvatten – även från dusch, tvätt och disk – återanvänds blir vattenanvändningen lägre än tidigare, säger Oscar Falkenberg, vd på företaget 4evergreen som gjort installationen.

”I många fall behöver minireningsverk slamtömmas två till tre gånger per år. Här räcker det med ungefär vart femte år för ett hushåll med fem personer.”

Oscar Falkenberg, vd på företaget 4evergreen.

Det renade avloppsvattnet klarar med råge de svenska kraven för godkänt badvatten, tack vare membranreningen.

Den stora skillnaden mot andra minireningsverk är hur slammet separeras från vattnet, vilket påverkar mängden överskottsslam.

Oscar Falkenberg– I många fall behöver minireningsverk slamtömmas två till tre gånger per år. Här räcker det med ungefär vart femte år för ett hushåll med fem personer, säger Oscar Falkenberg.

Kostnaden för det nya reningsverket är cirka 200 000 kronor, vilket är dyrare än andra minireningsverk. Det högre priset kompenseras av att inga grävjobb behövs – tankarna kan ställas utomhus eller i förråd. Det går även att återanvända befintliga slamavskiljare. Behovet av färre slamtömningar sparar också pengar – och miljö, när transporterna blir färre.

Membranrening i stor skala: Ny teknik fördubblar kapaciteten

Hittills har runt 1 000 liknande system installerats i Tyskland och USA. Att det dröjt så länge i Sverige beror på vårt regelverk, menar Oscar Falkenberg.

– Regelverket för enskilda avlopp är svagt. Fram till 1997 byggde det på instruktioner för hur reningen skulle gå till, bland annat med infiltration i marken. Det hämmade utvecklingen av nya tekniker. Därefter ändrades reglerna till att du får göra nästan vad du vill. Många handläggare på VA-kontoren är osäkra på vad de kan godkänna, säger han.

Förvirrat: Olika beslut om minireningsverk

Oscar Falkenberg hoppas att Sverige snart tar tag i frågan på allvar. Det finns fortfarande runt 200 000 små avloppsanläggningar som saknar godkänd rening.

– Vi kan inte fortsätta så. I stället borde vi tänka mer på vad vi kan göra med avloppsvattnet och se det som en resurs snarare än som ett problem, säger Oscar Falkenberg.

 

Fakta/Så fungerar reningsverket

Avloppsystemet består av tre tankar. I den första (1), cirka 1 500 liter stor, lagras avloppsvattnet och en luftpump syresätter vattnet för att starta en nedbrytningsprocess. Toalettpapper, fekalier och annat löses upp och icke-biologiskt nedbrytbart material avskiljs i ett självrenande filter (2).

Därefter pumpas vattnet vidare till en reaktortank (3). Här bryts avloppsvattnet ner av mikroorganismer och syre till bioslam som ser ut som tjock, bubblande kaffesump. Det renade vattnet förs vidare genom ett membranfilter (MBR) (4) som fångar upp alla partiklar större än 0,4 mikrometer.

I sista steget (5) binds kvarvarande fosfor in i ett filter. Inga kemikalier behövs, och ingen justering av pH. All vätsketransport sker med självfall. Enligt mätningar klarar det renade avloppsvattnet de svenska kraven för godkänt badvatten med råge.

Fler nyheter