Logga in

Spillvärme i stället för kolkraft

Publicerad
13 feb 2019, 08:00

Överskottsvärme från avloppsrening, tunnelbanor, kylsystem och datahallar kan i framtiden ersätta kolkraftvärme. Det menar forskare som analyserat EU:s spillvärmepotential.

En kartläggning av EU:s tillgång på spillvärme från lågtemperaturkällor visar att potentialen är stor. Ungefär 340 terawattimmar värme per år är möjlig att ta tillvara från vattenreningsverk, tunnelbanor, datacenter samt offentliga och kommersiella fastigheter. Det motsvarar drygt 10 procent av EU:s totala energibehov för värme och varmvatten, som är cirka 2 980 TWh.

”Om vi använder energin mer än en gång har vi lyckats!”

Urban Persson, assisterande professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.

Läs mer: EU-projekt vill sätta stopp för slöseriet med spillvärme

Kan en utökad användning av spillvärme bidra till stängning av kolkraftverk?

Urban Persson– I princip, ja. Det är viktigt att få ner primärenergibehovet, vilket är bra inte bara ur klimatperspektiv. Det handlar också om att hushålla förnuftigt med samhällets resurser. Om vi använder energin mer än en gång har vi lyckats! säger Urban Persson, assisterande professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.

Han och kollegan Helge Averfalk har på uppdrag av EU-projektet Reuseheat gjort överslagsberäkningar av EU:s spillvärmepotential. Då handlar det om spillvärme som håller relativt låg temperatur, under 50° C. Till skillnad från industriell spillvärme som oftast har högre temperatur.

– En slutsats är att potentialen för värmeåtervinning är störst i vattenreningsverk. Sådan återvinning sker redan i rätt stor omfattning till svenska fjärrvärmenät. Övriga EU har också goda möjligheter att använda mer av den här värmen, säger Urban Persson.

Läs mer: Fyra svenska spillvärmeförsök

”I Danmark finns redan strukturerade satsningar som samlar aktörer inom forskning och teknikutveckling… Det kunde vi gärna göra även i Sverige.”

Urban Persson, forskare

För att den lågtempererade spillvärmen ska komma till nytta krävs storskaliga värmepumpar och utbyggda fjärrvärmenät. I beräkningarna används värmepumpar med COP mellan 2.5 och 3.5. I länder som har mer individualiserade värmesystem, med exempelvis el och gas, kan det också bli nödvändigt att installera vattenburen värme i många hus.

– Av den anledningen har projektet även stort fokus på det icke-tekniska – som hur man ska stimulera marknadsaktörer att genomföra de investeringar som krävs, säger Urban Persson.

Det låter som att tillvaratagande av spillvärme också innebär en god marknad för tillverkare av rör och värmepumpar?

– Ja, så är det. I Danmark finns redan strukturerade satsningar som samlar aktörer inom forskning och teknikutveckling, för att öka exporten på det här området. Det kunde vi gärna göra även i Sverige, säger Urban Persson.

Läs mer: ”Vore häftigt att bli självförsörjande”

Projektet Reuseheat pågår fram till 2021 och genomför bland annat fyra demonstrationsprojekt för värmeåtervinning på fyra platser i EU: Ett avloppsreningsverk i franska Nice, tunnelbanan i Berlin, ett kylsystem i ett sjukhus i Madrid och en datorhall i tyska Brunswick.

Fler resultat från projektet väntas under våren och sommaren.

Läs mer i rapporten Accessible urban waste heat: https://www.reuseheat.eu/wp-content/uploads/2019/02/D1.4-Accessible-urban-waste-heat.pdf