Foto: iStock

”Särkrav hämmar konkurrensen”

Publicerad: 12 september 2018 Text: Eva-Maria Fasth

De kommunala särkraven leder till högre bygg- och installationskostnader, enligt en ny rapport från Konkurrensverket.

Kommunala särkrav vid byggande, svårigheter att hitta byggbar mark och bristande konkurrens i delar av byggmaterialindustrin. Det är tre faktorer som bidrar till att konkurrensen inom bostadsbyggandet är svagare än den skulle kunna vara, enligt Konkurrensverket.

Myndigheten föreslår bland annat att det utreds hur kommunala särkrav påverkar bostadsbyggandet och konkurrensen.

Läs mer: Chockhöjda VVS-priser

Myndigheten konstaterar att det kommit in fler aktörer på marknaden för bostadsbyggande de senaste fem åren. Dessutom har flera regeländringar gjorts för att stärka konkurrensen och hålla tillbaka priserna på nyproducerade bostäder.

Men några egentliga effekter på bostadspriserna har ännu inte noterats.

Rikard Jermsten, generaldirektör på Konkurrensverket

– Vi har sett att antalet aktörer har ökat, men vi har inte sett en motsvarande förbättring av konkurrensen. Här finns mer att göra, kommenterar Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

– När kommuner ställer egna särkrav vid bostadsbyggande leder det till försämrad konkurrens och till att hålla uppe kostnaderna för byggande. Ska vi få en bättre konkurrens, som leder till att våra höga svenska byggkostnader kan närma sig andra jämförbara länder, krävs åtgärder som underlättar för företag att verka i hela landet, menar Rikard Jermsten.

Läs mer: Allt dyrare VVS-material

Den första januari 2015 trädde den så kallade stopplagen i kraft som innebär att kommunerna inte får lämna föreskrifter om byggteknik, exempelvis genom skärpta lokala energikrav. Trots detta ställer många kommuner särkrav på byggnader.

I en rapport från Passivhuscentrum 2016 uppgav 68 kommuner att de fortfarande tillämpade någon form av krav utöver de som Boverkets byggregler anger, exempelvis kring byggnaders energiprestanda eller materialval.

Läs mer: Stopplagen föreslås ses över

Stopplagen har också kritiserats för att kommuner inte får lov att ställa särskilda krav på energieffektivitet i byggprocesser.

När den trädde i kraft konstaterade kritiker att prestigeprojekt som Hammarby sjöstad i Stockholm aldrig hade kunnat byggas om lagen hade varit i kraft tidigare.

Lagen har också skapat problem för Stockholms miljöprofilerade stadsdel Norra Djurgårdsstaden.

Hans Söderström, IN

Hans Söderström, expert på installationsteknik på Installatörsföretagen, menar att särkraven kan ge högre installationspriser, men Boverkets byggregler är däremot i sig inte kostnadsdrivande för installatörer.

Problemet är tolkningen: vissa bör-krav tolkas som skall-krav vilket kan ge fördyringar.

– Problemen är bristande förutsägbarhet beroende på att tolkningar och tillämpningar av regelverket varierar mellan kommuner samt att regeländringar introduceras i allt för snabb takt, säger Hans Söderström, som hänvisar till en rapport från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) om byggreglers påverkan på priserna.

Han lyfter också fram att de kommunala särkraven ställer till med problem när det gäller en mer industrialiserad byggprocess.

Läs SBUF:s rapport här.

Läs Konkurrensverkets rapport här.

Fler nyheter