Logga in

Skärpta krav för dricksvatten på gång

Publicerad
7 dec 2017, 06:00

Kraven för hur provtagning av bland annat bly i dricksvatten från hushållsblandare ska göras kommer snart i en ny lag som en följd av EU:s dricksvattendirektiv.

Frågan om läckage av bly till dricksvatten har varit en het potatis under många år. EU:s organ för livsmedel, Efsa, har sänkt gränsvärdet för mängden bly som får läcka till vattnet. Dessutom har flera tillverkare av armaturer tagit fram nya blyfria blandare.

I februari nästa år justeras även den svenska lagstiftningen, så att den följer EU-kommissionens direktiv från 2015 om kvaliteten på dricksvatten.

”Gamla VA-ledningar förorenar dricksvattnet”

Bland annat skärps kontrollen av dricksvatten, där provtagningsmetoder är en viktig del.

Provtagningen av kemiska parametrar, framförallt koppar, bly och nickel, ska enligt den nya lagen ske vid hushållsblandare utan föregående spolning.

Ett prov på en liter vatten ska tas vid en slumpmässig tidpunkt under dagen. Alternativt kan provtagning göras av vatten som varit stillastående under en viss tid, om det bättre motsvarar landets aktuella situation.

Justeringen av livsmedelslagen är ett led i Sveriges arbete med att implementera EU:s dricksvattendirektiv. Huvudparten av direktivet implementerades 2006, men sedan dess sker successiva uppdateringar.

Den nya lagändringen förväntas träda i kraft 1 februari 2018.

Dricksvattnet i Helsingborg och Höganäs godkänt igen

Sedan förra året pågår även en ny omgång åtgärdsprogram i Sverige, för att se till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. I Sverige leds programmen av fem länsstyrelser som titulerats vattenmyndigheter.

Kostnaderna för åtgärdsprogrammen är stora. Uppskattningsvis runt 28 miljarder kronor per år för vattenvårdande åtgärder fram till år 2021.

Stora kostnader väntas även för några andra EU-länder, som behöver göra rejäla upprustningar för att följa unionens dricksvattenlagstiftning.

Bulgarien, Ungern och Rumänien saknar i dag konkreta åtgärdsplaner för sin vattensituation. De måste därför investera cirka 60 miljarder kronor fram till 2020 för att förbättra sin vattenförsörjning, enligt en rapport från den europeiska revisionsrätten.

Bara 62 procent av befolkningen i Rumänien har dricksvatten från ett offentligt vattenförsörjningssystem, jämfört med nästan 100 procent av invånarna i Bulgarien och Ungern.

Nya gifter hotar dricksvattnet

I Bulgarien fanns dock de största vattenläckorna – hela 60 procent av dricksvattnet når aldrig slutkonsumenten. Motsvarande siffra för Rumänien är 40 procent, medan distributionen av dricksvatten i Ungern går bättre än EU-genomsnittet.

Var tredje liter vatten går i Ungern förlorad mellan reningsverket och blandaren.

EU håller nu på att skärpa reglerna för vattenkvalitet under en pågående revidering av dricksvattendirektivet. Bland annat ska direktivet testa 48 mikrobiologiska och kemiska parametrar samt andra indikatorer.

Innan året är slut ska EU lägga fram ett förslag till fullständig översyn av dricksvattendirektivet. Exempelvis har branschorganisationen Drinking Water Europe efterfrågat en större harmonisering av nationella regler.