Biobränsle är en nordisk klimatlösning. Foto: Mostphotos

Nordiska lösningar toppen för klimatet

Publicerad: 22 november 2016 Text: Jan Fredriksson

Genom att använda femton beprövade nordiska klimatlösningar kan världens länder minska CO2-utsläppen med fyra miljarder ton fram till 2030. Det motsvarar EU-ländernas sammanlagda utsläpp i dag. Det visar resultatet från studien Nordic Green to Scale som presenterades vid FN:s klimatkonferens (COP22) i Marrakech den 16 november.

Studien Nordic Green to Scale är ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet, den finska innovationsfonden Sitra och andra institutioner från de nordiska länderna för att svara på frågan: Hur långt kan vi komma enbart med befintliga nordiska klimatlösningar för att 2030 ligga på den nivå som nordiska länder gör i dag?

– Vi måste arbeta snabbt för att uppnå målen i Parisavtalet. Den här nordiska studien visar att det redan finns gott om tillgängliga metoder som bevisligen fungerar, till ett överkomligt pris. Det finns ingen anledning att vänta. Det är dags att leverera nu, säger Kimmo Tiilikainen, finsk jordbruks- och miljöminister samt ledamot i Nordiska ministerrådet för miljö, på Nordiska ministerrådets webbplats.

Nordic Green to Scale-studien visar att utsläppsminskningar kan nås inom alla viktiga sektorer: energi, industri, transport, byggnader och hushåll samt jord- och skogsbruk. Det skulle inte heller vara särskilt dyrt – det skulle kosta lika mycket som det i dag kostar att subventionera den fossila energiproduktionen under nio dagar.

Några exempel på nordiska klimatlösningar:

  • Värmepumpar för bostäder. Om några utvalda europeiska länder tog efter Sverige skulle utsläppen minska med 64 megaton CO2 per år, lika mycket som Kuba släpper ut per år.
  • Energisnåla hus. Om andra länder hade lika energisnåla hus som Sverige skulle 430 megaton CO2 sparas varje år, lika mycket som Spanien släpper ut på ett år.
  • Bioenergi till uppvärmning. Om Kanada, Mongoliet och Ryssland skulle använda bioenergi som Finland skulle det minska CO2-utsläppen minska med 193 megaton per år, lika mycket som Bangladesh släpper ut.
  • Kombinerad värme- och elproduktion. Om andra länder kombinerade värme- och elproduktion på samma sätt som Finland skulle utsläppen minska 1 171 megaton CO2 per år, nästan lika mycket som Japan släpper ut på ett år.
  • Geotermisk energi. Om länder med betydande geotermisk potential använde den som Island gör skulle utsläppen minska 55 megaton CO2 per år, mer än vad Danmark släpper ut.
  • Elbilar. Om andra rika länder hade lika många elbilar som Norge skulle CO2-utsläppen minska 50 megaton per år, nästan lika mycket som Danmark släpper ut.

Utöver de direkta utsläppsminskningarna skulle de nordiska klimatlösningarna även skapa betydande positiva bieffekter, menar Nordiska ministerrådet. Dessa innefattar bland annat bättre luft- och vattenkvalitet, högre energisäkerhet och fler lokala jobb.

Läs mer i rapporten här.

Fler nyheter