”Solvärmeinvesteringar på 60–70 miljarder väntar VVS-branschen”

Solvärmen har hamnat i skuggan av solel. Men det finns en oerhörd potential i att komplettera andra värmesystem med solfångare och en gigantisk marknad för VVS-branschen. Det menar solvärmeexperten och debattören Lars Andrén.

Solenergi är i många avseenden en överlägsen energibärare. Solinstrålningen träffar användaren direkt, utan kostnader och miljöpåverkan. Dessutom är energiomvandlingen helt klimatneutral. Och tillgången är god, även i Sverige är solinstrålningen omfattande. Skulle vi täcka 3 promille av Sveriges area med en solenergiteknik med 30 procent verkningsgrad omvandlar denna area lika mycket energi som vårt lands totala energibehov under ett år. Ett vanligt villatak (på cirka 100 m2) tar emot en solinstrålning som är fem gånger större än husets totala energianvändning under ett år. I takt med att allt bättre solenergiteknik och systemlösningar utvecklas har möjligheterna att få en ansenlig del av energiförsörjningen täckt med solens hjälp ökat.

Olika stöd för solenergi

Potentialen är hissnande. Ordinära solvärmeanläggningar för bostäder klarar ungefär 1/3 av husets värme- och varmvattenbehov. Tekniskt är det däremot möjligt att täcka upp till 50 procent av en byggnads totala värme- och varmvattenbehov med solfångare, utan någon nämnvärd form av säsongslagrad värme. I ett nationellt perspektiv har branschorganisationen Svensk Solenergi framfört att 10 procent av Sveriges värmelast år 2030 skulle kunna täckas med solvärme och 10 procent av el-behovet med solel. Målet är att bygga ut solvärmen så att det produceras 4 TWh solvärme till år 2020 för att sedan öka till 10 TWh år 2030.”Solvärmen är väl utvecklad, har hög verkningsgrad och långt mycket bättre ekonomiska förutsättningar än vad som är allmänt känt.”

”Solvärmen är väl utvecklad, har hög verkningsgrad och långt mycket bättre ekonomiska förutsättningar än vad som är allmänt känt.” 

I det perspektivet är det olyckligt att den svenska solvärmemarknaden minskar och inte ökar, som den borde. År 2011 drogs investeringsstödet för solvärme in och efter det har försäljningen minskat med 60–70 procent. Toppåret 2006 installerades det knappt 30.000 m2 solfångare, under 2014 och 2015 har försäljningen dalat till en bit under 7 000 m2 per år. Det är minst sagt olyckligt med denna utveckling och mina förhoppningar är att vi ska lyckas vända trenden och ta tillbaks den marknad som solvärmen gör sig förtjänt av och i samma stund skapa en ordentlig omsättning till VVS-branschen. 

Det finns naturligtvis många orsaker till den här utvecklingen men ett samband med det indragna solvärmestödet är väldigt tydligt. Under senare år kan vi också konstatera att allt intresse för solenergi nu riktas mot solceller och solel, såväl politiskt som industriellt och kanske framför allt det marknadsrelaterade intresset.

Solvärme som komplement till andra system

Nu är det dags att lyfta fram solvärmen och se den ekonomiska och tekniska potential som finns med dagens teknik. Solvärmen är väl utvecklad, har hög verkningsgrad och långt mycket bättre ekonomiska förutsättningarna än vad som är allmänt känt. Solvärmen integreras i allt större utsträckning med andra värmekällor vilket gör installationerna enklare, funktionen säkrare och lönsamheten större. En solfångare har till exempel vid normala driftförutsättningar 50–70 procent verkningsgrad och producerar därmed 500–700 kWh värme per m2 och år. I vissa systemlösningar återbetalas solvärmeanläggningen under 5–8 år. Det går också att bygga anläggningar som producerar värme till en kostnad av 60–80 öre/ kWh under 20 års tid, beroende på kalkylförutsättningarna. Är anläggningen i drift längre än 20 år blir solvärmekostnaden i det närmaste noll, då drivenergin för cirkulationspumparna i systemet är försumbar. I detta sammanhang kan nämnas att Sveriges äldsta solvärmeanläggning som fortfarande är i drift monterades redan 1978. 

”Genom att låta solvärmen integreras med en värme­pump förlängs nyttjandetiden från 4–6 månader upp till 8–9 månader per år.” 

För att lyckas och utveckla solvärmemarknaden måste tekniken industrialiseras för att sänka investeringskostnaden (det vill säga stärka konkurrenskraften) och öka nyttjandegraden. Teknik- och systemutvecklingen bör eftersträva att solvärmen implementeras med annan teknik för att minska merkostnaderna vid investeringstillfället. Det kan till exempel ske genom att varmvattenberedare från fabrik utrustas med solkretsens alla komponenter, vilket inte bara underlättar monteringsarbetet utan även sänker merkostnaden. På så vis blir det till exempel mer självklart att komplettera med solfångare i samband med ett beredarbyte. På samma sätt kan ske vid en investering av en bränslepanna eller värmepump. 

Att elda biobränsle sommartid ger inte optimala driftförutsättningar utan skapar stora förluster. Ur resurssynpunkt är det därför bättre att använda solvärme sommartid än att elda i en bränslepanna. 

Genom att låta solvärmen integreras med en värmepump förlängs nyttjandetiden från 4–6 månader upp till 8–9 månader per år. Solvärmen kan bidra kraftfullt till en värmepumpeffektivisering och på så sätt öka drifttimmarna för solkretsen under året och samtidigt minska förlusterna (ökad verkningsgrad). 

Detta är intressanta exempel på hur solvärmen kan ge tillskott till annan teknik och skapa ökad konkurrenskraft och bättre resursutnyttjande.

Uppvärmning och varmvatten stora energiförbrukare

Det är också intressant att en byggnad ämnad för boende använder upp till 80 procent av sin energitillförsel för uppvärmning och varmvatten. Är målet att skapa nollenergihus eller plusenergihus ligger den stora utmaningen i att minska behovet av energitillförsel för uppvärmning och varmvatten. För detta ändamål är solvärmen överlägsen att ta den andel som är möjlig. Solfångare kan med sina 50–70 procent verkningsgrad klara en stor andel av värmeförsörjningen och täckningsgraden stiger i förhållande till hur välisolerat huset är. Generellt är solvärmen extra intressant där det finns stora varmvattenbehov, speciellt sommartid. Bra objekt kan vara campinganläggningar, idrottsplatser för att nu inte tala om solvärmens möjligheter att värma utomhusbassänger. Naturligtvis är det också intressant att täcka alla former av varmvattenbehov som förekommer inom bostadssektorn, sjukhus, daghem och andra omsorgsbyggnader. Andra användningsområden kan vara biltvättar, livsmedelsindustrier och liknande. 

Den så populära solelstekniken har en stor potential och är intressant för allehanda el-behov. Inom bostadssektorn är det främst hushållselen som blir aktuell. Det är en mindre andel av energianvändningen, men inte mindre intressant. 

”Med anledning av solvärmens höga prestanda och välutvecklade teknik är det nu hög tid för VVS-branschen att se möjligheterna med teknikområdet.”

Med anledning av solvärmens höga prestanda och välutvecklade teknik är det nu hög tid för VVS-branschen att se möjligheterna med teknikområdet. Varför inte erbjuda solfångare samtidigt som varmvattenberedaren ska bytas ut eller integrerad solvärme med värmepumpen? Med samma försäljningsinsats ökar omsättningen och därmed marginalerna. Och det finns modern spännande teknik att erbjuda kunderna. Teknik som förbättrar verkningsgrader, ger ett smartare resursutnyttjande och framför allt en stor förtjänst för kundens driftekonomi samt självklart för vår miljö och vårt klimat. Vinnare i alla ändar kan tyckas.

Ska Svensk Solenergis mål om 4 TWh solvärme infrias behövs det installeras ungefär 10 000 000 m2 solfångare. I ett solvärmesystem är den här volymen värd 6 000–7 000 kr/m2. Med andra ord är det ett marknadsvärde på 60–70 miljarder som väntar på den bransch som vill ta omsättningen och de vinster som det innebär.