Dags för ett ändrat synsätt i bygglagstiftningen - vvsforum.se
Foto: Patrik Svedberg

Dags för ett ändrat synsätt i bygglagstiftningen

DEBATT: Öppet brev till regeringens utredning Modernare Byggregler.

"De höga byggkostnaderna utgör att stort problem i vårt samhälle. Byggbranschen har med stöd från Sveriges byggindustriers utvecklingsfond (SBUF) tagit fram tre rapporter över hur byggreglerna påverkar byggkostnaderna. Den senaste, "Byggreglernas kostnadspåverkan på installationer" (SBUF 13389), har nyligen gjorts tillgängligt.

I projektet, där undertecknad ingått i arbetsgruppen, konstaterades att ändringar i Boverkets Byggregler, BBR, bara i mindre grad kan påverka byggkostnaderna. Däremot fann man att synsättet på relationen mellan byggherren och myndigheten ligger kvar på en nivå som tillhör det förgångna.

År 1987 infördes en ny plan-och bygglag, där byggherren avsågs ta ansvar för de tekniska egenskapskraven hos det byggda, en uppgift som tidigare legat på de kommunala byggnadsinspektörerna. Ännu i dag är inte det paradigmskiftet helt genomfört.

I korthet krävs i lagen att en ny- eller ombyggnad ska vara stabil, brandsäker, olyckssäker, hälsosam, tillgänglig och resurssnål. Boverkets byggregler detaljerar dessa krav med dels övergripande krav och dels med ett stort antal detaljkrav. Dessutom anges i allmänna råd lämpliga lösningar för kravuppfyllandet.

Problemet ligger inte i att de övergripande kraven eller detaljkraven är för höga, eller att de allmänna råden är olämpliga. Problemet är istället att byggherren inte har rådighet över hur de övergripande kraven ska uppfyllas, och inte tillåts att ta ansvar för att hans lösningar uppfyller dem.

Projekteringen sker därför vanligen genom att projektören okritiskt följer varje detaljkrav och varje allmänt råd till punkt och pricka, ofta för att begränsa det egna ansvaret. Den kontrollansvarige ser lika okritiskt till att kraven och råden kontrolleras och verifieras under byggprocessen.

Byggherren känner också trygghet i att följa alla krav och råd, i förvissningen om att hen efter att slutbesked meddelats är fri från ansvar. Det kanske är ett lämpligt regelsystem, eftersom alla är nöjda? Kostnaderna blir höga, men så blir det för alla.

I själva verket har regelsystemets tillämpning flera närmast katastrofala konsekvenser:

> Byggherren och hans projektörer passiviseras, ny­tänkande trycks tillbaka.

> Fusk och genvägar premieras, där kontrollen är eller förväntas vara svag.

> Byggherrens och brukarnas krav och mål underordnas reglernas krav.

> Byggherrens egen kontrollprocedur och entreprenadbesiktningen tillmäts liten betydelse.

> Synsättet att alla nya hus anses uppfylla alla krav gör att mottagningskontrollen vid en försäljning minskar, med många överlåtelsetvister som följd.

Störst är behovet att förändra kraven på kontroll, i 10 kap PBL. Där krävs i nuläget att alla egenskapskrav ska kontrolleras och verifieras, oberoende av om det är fråga om samhällskrav eller angelägna krav från byggherren eller brukare. Kraven ska verifieras, med början efter startbeskedet och vara slutförda innan byggnaden får tas i bruk, trots att byggherrens egen kvalitetssäkring är koncentrerad till dels projekteringsskedet och dels besiktningen, det vill säga före och efter de kontroller som samhället kräver. Kontrollprocessen är i dagsläget i många fall ett spel för galleriet.

Hur bör då ett nytt regelsystem utformas? Egenskapskraven i PBL kan bibehållas i stort. De övergripande kraven i BBR kan också behållas, men detaljkraven bör ses över. De som inte entydigt är en förutsättning för övergripande kravuppfyllnad bör ändras till allmänna råd. Bevisbördan att en viss lösning uppfyller egenskapskraven, bör i likhet med rättspraxis generellt ändras så att en lösning ska godtas om inte byggnadsnämnden kan göra sannolikt att det övergripande kravet inte uppfylls. Inom avsnitten brandskydd, stadga och beständighet, tillgänglighet med flera är det vanligt att certifierade sakkunniga medverkar i projekterings- och byggskedena. De lösningar som verifieras på detta sätt bör inte närmare ifrågasättas av myndigheten. Att Boverkets allmänna råd inte ska vara bindande är självklart men tillämpas ändå i stor utsträckning i dag.

Sanktioner bör införas i lagstiftningen, att tillgripas där byggherren visar sig inte ha uppfyllt ett egenskapskrav.

Samhällskraven är till övervägande del formulerade som krav på funktion. I den civila byggsektorn avgörs frågor om uppnådd funktion i huvudsak genom nyttjande eller mätning, som till exempel garantitiden i en totalentreprenad. Ett liknande synsätt bör införas i bygglagstiftningen.

Hans SeverinsonDen obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) fungerar inte i dag, bland annat för att byggnadsnämnderna inte utövar effektiv tillsyn. Den bör flyttas från bygg- till miljölagstiftningen. Första OVK-besiktning bör ske inom två år från ibruktagandet. Vid det tillfället kan besiktningen omfatta även hur en lokal används och förekommande synpunkter från brukare.

Energiprestanda avgörs genom faktisk användning inom två år. De återkommande energideklarationerna kan med fördel förenklas och ske i samband med fastighets­taxeringen.

Det är dags för ett ändrat synsätt i bygglagstiftningen. Dagens detaljreglering var motiverad under en tid med kraftigt statssubventionerade bostäder, men kan i dag ses som en rest från Per-Albins Folkhem. Med hela ansvaret för byggnadens tekniska egenskaper hos byggherren, och frihet att utforma inom ramen för övergripande krav, skapas en kostnadseffektivare, mer innovativ, snabbare och mer förutsägbar byggprocess."