Foto: iStock

”Byggreglerna behöver ändras nu”

DEBATT Regeringen måste ge Boverket direktiv som säkrar en hållbar utveckling av byggandet. Nuvarande energikrav leder utvecklingen fel och måste omedelbart ändras, skriver Energiföretagen, SKL, Energieffektiviseringsföretagen och Forum för energieffektivt byggande.

För byggnader är stegvis skärpta krav på energieffektivitet från både EU och nationellt av stor betydelse för att minska samhällets klimatpåverkan och resursanvändning.

EU har i somras presenterat sitt nya direktiv om byggnaders energiprestanda. För att genomföra det har Boverket fått i uppdrag att göra en ny översyn av energikraven i byggreglerna.

Med Boverkets ansats finns en klar risk att byggreglerna återigen favoriserar vissa energisystem på bekostnad av en energisnål utformning av själva byggnaden. Val av visst energisystem gör det möjligt att bygga med sämre isolering och sämre installationer.

Det är inte syftet med byggreglerna. Denna snedstyrning blir allvarligare när kraven skärps och även tillämpas i bidrags- och certifieringssystem.

Boverkets ansats har tagits fram trots att EU:s direktiv framhåller likabehandling av olika slags förnybar energi, oavsett om den produceras vid byggnaden eller tillförs som el eller fjärrvärme och att energieffektivisering ska göras först – därefter ska val av energisystem göras.

Boverkets byggregler (BBR) kombinerar byggnadens och tillförselsystemets egenskaper i samma tal. Därmed kan en byggnad med större värmeförluster klara energikraven om viss typ av energitillförsel väljs.

Med dagens regler är det system med egen värmepump som ger denna effekt, eftersom en egen värmepump i regel har betydligt högre värmeutbyte än den viktningsfaktor för el som anges i byggreglerna.

Konsekvenserna har senast uppmärksammats i de projekt som sökt statliga investeringsstöd för hyresbostäder. För att nå högsta bidragsnivån krävs en mycket låg nivå på köpt energi enligt BBR:s definition. Då väljs värmepumpar istället för fjärrvärme i kombination med mycket låga värmeförluster. Vi får därmed byggnader med högre effektbelastning när elproduktion och elimport är som mest ansträngd och klimatbelastande.

”Det är inte bra att ha energikrav enligt lag, som inte följs upp vad gäller efterlevnad.”

Även när solceller placeras på taket får det samma effekt, huset kan byggas med sämre isolering eftersom egenproducerad energi dras av från byggnadens energianvändning. Det är bra med solceller, men här finns andra styrmedel som bidrag, skatter och elcertifikat.

Vi menar att BBR i första hand måste säkra att byggnaden i sig blir så effektiv som möjligt. Det är inte bra att ha energikrav enligt lag, som inte följs upp vad gäller efterlevnad.

Komplexiteten i energiberäkningar är stor, mängden indata omfattande, slarvfel och subjektiva bedömningar görs. Allt detta bidrar till avvikelser.

Därtill är en del beräkningsstöd som används inte möjliga att granska. Kontroll före byggstart är därför ovanligt. Men kontroll sker inte heller i efterhand. BBR kräver nämligen inte uppföljande mätning på byggnader som säljs inom två år efter att byggnaden är klar.

En stor andel byggda flerbostadshus klarar inte kraven när verklig användning mäts upp. Detta visar att kontrollprocessen inte fungerar.

Vad behöver göras?

Primärenergital eller viktningstal ska väljas så att de ger en mer verklighetsbaserad och rättvis balans mellan fjärrvärme och egna elbaserade värmepumpslösningar.

Byte av energiförsörjning (till exempel mellan el och fjärrvärme) ska kunna ske utan att energikravet överskrids. Val av energisystem ska inte kunna göras på bekostnad av byggnadens energieffektivitet.

Kravet på energiprestanda bör kompletteras med energikrav som minimerar byggnadens värmeförluster oavsett val av energitillförselsystem. Krav på låga värmeförluster har tillämpats i mer än tio år för certifiering av svenska passivhus.

Det finns metodik och erfarenheter för att begränsa värmeförluster. Kravet på låga värmeförluster kan uttryckas med till exempel ett värmeförlusttal som beräknas utifrån data på isolering, otäthet, ventilationsluftflöde och ventilationens återvinningstal. Sådana data är enkla att förstå och tillämpa i byggprojekt och kan granskas innan igångsättningstillstånd ges. Upphandlingsmyndigheten har nyligen utarbetat upphandlingsmallar för att använda värmeförlusttal som krav på energieffektiva hus.

Eje Sandberg, ordförande, Forum för Energieffektivt Byggande

Lotta Bångens, vd, Energieffektiviseringsföretagen
Ann-Sofie Eriksson, sektionschef planering, säkerhet och miljö, Sveriges Kommuner och Landsting

Erik Thornström, Energiföretagen Sverige