Logga in

”Dyrt och krångligt rätta till misstag i efterhand”

Publicerad
15 mar 2022, 09:35
| Uppdaterad
17 mar 2022

Gör du VVS-jobb i förråd eller garage som även är skyddsrum? Undvik tabbarna som kan bli dyra och krångliga att rätta till.

Många av Sveriges runt 65 000 skyddsrum används även i fredstid. Det kan vara allt från förråd, garage och cykelrum till föreningslokaler eller nattklubbar. Och det går alldeles utmärkt förutsatt att två villkor uppfylls:

  • Skyddsförmågan får inte försämras.
  • Utrymmet ska kunna tas i bruk som skyddsrum inom 48 timmar utan hjälp av personal med specialistkompetens.

Det ställer särskilda krav på montörer som gör installationer i de kombinerade utrymmena.  

Läs också:
Fem tips för VVS-jobb i skyddsrum

Lars Gråbergs.

– Tänk till innan, för det kan bli både dyrt och krångligt att rätta till felaktigheter i efterhand, säger Lars Gråbergs som är skyddsrumsingenjör på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Många skyddsrum finns i äldre byggnader, och förr eller senare är det dags att göra ett stambyte eller relining. Men i ett skyddsrum kan man inte bara såga upp plattan och sedan gjuta igen den när röret mellan golvbrunnen inne i skyddsrummet och stammen utanför ska åtgärdas.

– Det misstaget ser vi ibland. Men armeringen i plattan är en grundläggande del av skyddsrummets funktion, och man behöver arbeta på ett helt annat sätt än vanligt, säger han.

Ett alternativ är att bila försiktigt och spara armeringen. Ett annat sätt är att bibehålla funktionen i plattan med hjälp av skarvhylsor eller skarvlängder. Annars finns risken att en stor del av plattan måste bilas upp igen för att åtgärda armeringen, en åtgärd som knappast är populär om en verksamhet väntar på att komma in i lokalen.

Bilden visar en del av interiören i ett nyproducerat skyddsrum. Längst till vänster syns en öppning för reservutgång, därefter följer fläktaggregat med tillhörande slangar, toalettplatser med vita fronter samt luftslussen av aluminium med skyddsrumsdörren stängd inuti. Längst till höger om skyddsrumsdörren syns två övertrycksventiler. Foto: MSB.

Luftomsättningen är en annan vital del i skyddsrummet, och det ska finnas ett separat ventilationssystem som enbart är avsett för skyddsrumsdrift. Enligt reglerna ska luftintaget exempelvis ha en stötvågsventil som förutom stötvågor även kan stänga ute kemiska och biologiska stridsmedel.

I skarpt läge får man räkna med att strömmen kommer och går. Men några krav på reservkraft finns inte i så kallade normalskyddsrum, de vanliga betongskyddsrum för runt 100 personer som finns i källaren till många flerbostadshus. Luftomsättningen kan säkras ändå eftersom alla ventilationsaggregat kan handvevas.

Många fastighetsägare vill även installera fredsventilation, alltså ventilation som behövs när skyddsrummet används som garage, festlokal eller något annat civilt bruk. Dessvärre sker ibland misstag när montören borrar hål i skyddsrumsstommen för att skapa genomföringar för ventilationskanaler. Tätningen måste exempelvis stå pall för gas, brand och stötvågor från bomber – något som ibland missas. Samma problem förekommer när man gör nya genomföringar för rör eller kablar.

– Innan man gör någon form av håltagning är det oerhört viktigt att man tar reda på vad som gäller, kanske genom att kalla in en skyddsrumssakkunnig person.  Att gissa är sällan den optimala lösningen, poängterar Lars Gråbergs.

Läs också:
Gummikabel genom vägg är ”big no no” – eller hur var det nu?

Kraven på infästningarna är också viktiga att ha koll på. Ett skyddsrum kan utsättas för kraftiga skakningar, och de skyddsökande ska inte behöva skadas av att rör och andra installationer lossnar. Alla radiatorer ska exempelvis säkras med byglar i stål.