Politikens ansvar för kompetensförsörjningen

Publicerad 7 jul 2016, 09:00

ALMEDALEN. – År 2015 var det 20 000 färre som läste på yrkesprogrammen på gymnasiet jämfört med tio år tidigare. Andelen som söker till ett yrkesprogram som första val har fallit med 25–35 procent. Och det största problemet är att det är ännu färre i de storstäder där expansionen nu sker. Det sa Roger Mörtvik, statssekreterare till gymnasie- och kunskapslyftminister Aida Hadzialic (S), när han medverkade på ett seminarium tillsammans med företrädare för byggbransch och infrastruktur. 

Roger Mörtvik poängterade vikten av att höja statusen på yrkesprogrammens utbildningar.

– Tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv har vi bland annat inom ramen för WorldSkills Sweden startat Yrkesutbildningens År, där Skolverket och ett flertal branscher är involverade. Att med hjälp av kampanjer och andra aktiviteter bidra till att eleverna gör medvetna val, visa att det är ett smart val att välja ett yrkesprogram.

För, menade han, så är det inte i dag. Man ser yrkesprogrammen som återvändsgränder eller en utbildning för lite mindre smarta personer, något vi alla måste hjälpas åt att vända.

I oktober kommer en gymnasieutredning att lämna ett antal förslag, till exempel att högskolebehörighet åter ska bli standard i yrkesprogrammen och inte tillval som det är i dag.

– Men det kommer inte att räcka, konstaterade han. Det är en långsam process och behovet är akut och vi måste göra andra insatser parallellt.

Han pekade på två delar som nycklar: Yrkeshögskoleutbildningen, som kommer av ett behov i arbetslivet och yrkesvuxutbildningen, att få fler vuxna att börja studera.

– I år tillkom 2 000 nya platser på Yrkeshögskolan, nästa år kommer 4 000, vilket innebär en 20-procentig ökning. Den yrkesvuxutbildning vi nu bygger upp ska bli ett permanent inslag i sektorn kompetensförsörjning från att tidigare ha varit mer av en konjunkturregulator.

Roger Mörtvik framhöll att Almedalen tyvärr ligger mitt i budgetprocessen men att han ändå trodde att man i höstens budget skulle få se en rejäl satsning på antalet platser inom yrkesvux.

– Men det räcker inte med antalet platser utan vi måste bygga upp ett yrkesvuxsystem där branscherna kommer att få ett större inflytande och visa på det kompetensbehov som finns, i likhet med hur det i dag fungerar på Yrkeshögskolan.  

Han avslöjade också att de har en överenskommelse med Alliansen om att tillsätta en utredning som ska se över möjligheten att bygga yrkesskolor. Den kommer också att aviseras i höst som en del i migrationsöverenskommelsen. Dock pågår redan nu ett arbete med att bygga branschskolor, något som Amelie von Zweigbergk, tidigare statlig utredare av gymnasieskolans yrkesprogram, lanserade.

– Vi måste ge fler människor chansen att studera. Ungdomskullarna är för små. Vi har massor med nyanlända som kommer hit, vi har många arbetslösa med fel utbildning.

Ett studiestartsstöd har nu gått ut på remiss. Det innebär att långtidsarbetslösa ska få ett ekonomiskt incitament att lämna sin situation och få samma ersättning som studiebidrag under det första året.

– Det handlar om 15 000 personer, sa han.

Statens roll är att bygga utbildningssystem där branscherna får mycket större inflytande, slog Roger Mörtvik fast.

Att validera den kompetens som utrikes födda har med sig till Sverige är också ett viktigt område och på frågan hur de arbetar med det, svarade Roger Mörtvik.

– En valideringsdelegation är tillsatt, som branscherna kan ta kontakt med och precis nu kommer vi att skicka ut ett förslag på remiss på förändringar i valideringssystemet. Ordförande för valideringsdelegationen heter Jonas Nilsson, la han till.

Läs mera om yrkesutbildningar i nästa nummer av VVS-Forum (nr 7-8/2016) som utkommer den 25 augusti.

Prenumeration kan tecknas här.