Foto: iStock

Så ska kyltornen legionellasäkras

Publicerad: 06 april 2018 Text: Jan Fredriksson

Efter det allvarliga legionellautbrottet då fyra personer avled ska kyltornen inventeras.

Tidningen Mitt i avslöjade att fyra dog av legionella som spridits i luften med vattendimma från ett kyltorn i Kista.

Katarina Luhr.  Foto: Anders J Larsson

Nu vill Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd och ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm, se anmälningsplikt för kyltorn, enligt Mitt i.

– Vi vill inte att det här ska kunna hända igen eftersom vi ser hur allvarligt det kan vara. Det behövs anmälningsplikt för kyltorn och för att göra det behövs en ändring i förordningen. Vi kommer att lyfta frågan till regeringen och trycka på, säger Katarina Luhr (MP), till Mitt i.

Hans Söderström. Foto: Jan Lööf

– Det är en bra idé eftersom kyltornen hamnar mellan de olika kontrollsystemen. På ventilation finns OVK, energimässigt finns energideklarationerna och på köldmediet har vi också kontroller, säger Hans Söderström, teknisk expert på Installatörsföretagen.

I väntan på lagändring kommer Stockholm stad att vidta åtgärder.

– Det är viktigt att vi kommunen också agerar i väntan på eventuell förordningsändring. Därför ska vi inom staden inventera och upprätta ett register över alla kyltorn som vi kan hitta för att också kunna ge tillsyn. Men en anmälningsplikt behövs för att vi ska kunna hitta alla, säger Katarina Luhr.

Läs mer: Legionella orsakade fyra dödsfall

För många kylanläggningar finns redan anmälningsplikt. Men det gäller köldmediesidan enligt f-gasförordningen. Sedan 1 januari 2017 ska köldmedieaggregat med fyllnadsmängd över 5 ton CO2-ekvivalenter (CO2e) regelbundet läckagekontrolleras. Intervallen varierar från en gång per år för de minsta till var tredje månad för de största.

– Men kyltornet i sig är inte med i köldmediekretsen. Det är en separat – och farlig del, det har visat sig i det här fallet och även i många andra fall, säger Hans Söderström.

Fredrik Haux. Foto: Lena Katarina Johansson

Fredrik Haux, utredare på Folkhälsomyndigheten, säger till Mitt i att det finns många kyltorn, flera är gamla och saknar tillsyn.

– Det är väldigt viktigt att de som äger kyltorn har kunskapen om hur de ska hantera dem och har egenkontroll. Utbrottet i Kista är ett typiskt exempel på att man brustit i hanteringen, säger Fredrik Haux.

Hans Söderström menar att det inte är så svårt att sköta ett kyltorn så att legionellatillväxt förhindras.

– Det måste finnas i någon form av underhållsintervall. Det är också en fråga om hur det skrivs i handlingar för drift- och underhållsinstruktioner. Det kan vara alldeles för långa intervall mellan rengöring, säger han.

Kunskapen om legionellaproblemen är ganska bra hos större fastighetsförvaltare, tror Hans Söderström.

– Det är inte säkert att det är känt ut till sista person i driftorganisationen. I dag outsourcas driften ofta och det gäller att bolagen som sköter den tar detta på ett korrekt sätt. Och att det ingår i deras uppdrag, poängterar Hans Söderström.

Att kyltorn sprider legionella är inte ovanligt och när det händer drabbas ofta många människor. Folkhälsomyndigheten har listat en rad allvarliga tillbud.

1998: Paris, Frankrike – kyltorn på industri, 20 sjuka, fyra döda.

2001: Murcia, Spanien – kyltorn på industri 636–696 sjuka, sex döda.

2001: Stavanger, Norge – kyltorn på hotell, 24 sjuka, sex döda.

2002: Barrow-in-Furness, England – kyltorn till luftkonditionering, 179 sjuka, sju döda.

2013: Warstein, Tyskland – kyltorn på industri, 159 sjuka, en död.

2014: Vila Franca de Xira, Portugal – kyltorn på industri, 377 sjuka, 13 döda.

2015: New York, USA – kyltorn på hotell, 127 sjuka, tolv döda.

Fler nyheter