Foto: Colourbox

Dags att byta vedpanna

STora utsläpp med dålig utrustning
Publicerad: 23 november 2017 Text: Jan Fredriksson

Småskalig vedeldning är en viktig del i Sveriges energiförsörjning. Men gamla pannor och felaktig användning har också pekats ut som en stor föroreningskälla. Nu är det hög tid att byta ut gammal och föråldrad teknik.

Det eldas upp mellan sex och sju miljoner kubikmeter ved i svenska småhus årligen. Det motsvarar närmare åtta TWh. 2015 stod vedeldning för 25 procent av all energi som används i landets småhus för uppvärmning och varmvatten. Ved utgör också huvudparten, 75 procent, av småhusens biobränsleanvändning.

Energianvändningen i småhus, 1985–2015, enligt statistik från Energimyndigheten.

Enligt Energimyndighetens statistik minskar antalet vedpannor i småhus ständigt. Nyförsäljningen minskar också, enligt de siffror som rapporteras in av de ledande tillverkarna till Swedish Heating Boilers and Burners Associaton, SBBA. 2016 såldes det knappt 1 000 nya vedpannor i Sverige.

Samtidigt har myndigheterna har konstaterat att vedeldning med gammal dålig utrustning kan orsaka stora utsläpp av hälsovådliga partiklar, och att felaktig hantering med fuktigt bränsle förstärker problemen. 2013 bedömde Boverket att över hälften av landets vedpannor i småhus inte uppfyllde de gränsvärden som ställdes byggreglerna.

Läs mer: Tuffare för vedeldare i Malmö

Det pågår dock arbete med att komma tillrätta med utsläppen. Det menar Calle Beckvid, branschansvarig hos SBBA.

Calle Beckvid

– Ett exempel är de skärpta kraven för utsläpp från byggnader med fastbränslepannor. De nya strängare kraven trädde ikraft den 1 juli 2017 innebär nya kravnivåer för utsläpp av partiklar, OGC och CO samt verkningsgrad. Kraven är dock riktade mot själva byggnaden och inte pannan, varför det fortfarande går att sälja fastbränslepannor som inte uppfyller kraven enligt BBR.

I Boverkets senaste byggregler, BBR 25, skärptes utsläppskraven på byggnader med fastbränslepannor. Byggnader med manuellt matade pannor med effekt upp till 500 kW får släppa ut högst 60 mg/m³ partiklar, 30 mg/m³ organiska gasformiga föreningar (OGC) och högst 700 mg/ m³ kolmonoxid (CO). För automatiskt matade pannor är kraven något högre. BBR 25 har även krav på att verkningsgraden vid nominell effekt inte får vara lägre än 87 procent för fastbränslepannor med en effekt mindre än 100 kW och inte lägre än 89 procent för fastbränslepannor med en effekt 100–500 kW.

Boverket menar också att det finns en stor begagnatmarknad för vedpannor. Och på debattplats här i VVS-Forum har branschföreträdare påpekat att pannor och kaminer har lång livslängd och att utbyteshastigheten av föråldrad teknik därför är mycket långsam. Dessutom är kontrollen av att utbytt utrustning inte säljs vidare och installeras igen näst intill obefintlig.

Läs mer: Dags att skrota gamla vedpannor

Branschföreträdarna föreslår bland annat att det införs en åldersgräns för användning av utrustning som inte uppfyller grundläggande miljökrav, att det görs en informationskampanj för att öka kunskapen om eldning och att sotningsväsendets återkommande ”brandskyddskontroll” används också till uppföljning av miljöpåverkan. Ett annat förslag är att införa en skrotningspremie.

Från och med första april ska nya pannor för fasta bränslen, exempelvis ved, pellets och briketter, ha energimärkning. Kravet på energimärkning gäller nya fastbränslepannor som ger värmeeffekt upp till och med 70 kW, alltså främst villapannor. Tanken med denna energimärkning är att det ska bli lättare för konsumenter att göra energismarta val.

2020 kommer energimärkningen att kompletteras med ekodesignkrav på effektivitet och luftreningsteknik, liknande våra BBR-krav. Kraven kommer däremot att ställas direkt på pannorna.

Läs mer i VVS-Forum 11/2017 eller i utdraget från E-tidningen här.

Teckna prenumeration här.

Fler nyheter