Var femte svensk besväras av inomhusmiljön

Besvär sex till sju gånger vanligare i hyreshus
Publicerad: 31 maj 2017 Text: Jan Fredriksson

Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2017 visar att luftmiljöproblem är betydligt mer vanligt för den som bor i hyresrätt jämfört med den som bor i villa. Den andelen ökar dessutom. 

Många besväras fortfarande av inomhusmiljön i Sverige. Det visar Miljöhälsorapport 2017 som nyligen sammanställts av Folkhälsomyndigheten.

Av Miljöhälsorapport 2017 framgår att 20 procent, 1,4 miljoner människor, anger att de har symtom som de anser bero på inomhusmiljön. Det är ungefär lika stor andel som för åtta år sedan, men besvären i bostäder har ökat från åtta till nio procent.

19 procent anger också att de har fuktskador, mögel eller mögellukt i bostaden, även det en ökning med en procentenhet. Den högsta andelen fuktskador rapporteras av boende i hus byggda före 1976 medan högsta andelen besvär rapporteras från hus byggda 1941–1975. Personer som bor i hyresrätter står för högst andel rapporterade besvär, en andel som ökat.

Läs mer: Så orsakar dåliga innemiljösystem problem

Även allergisnuva har ökat över tid och nu anger 24 procent, motsvarande nästan 1,6 miljoner människor, att de har allergisnuva. Totalt 45 procent anger att de är allergiska eller känsliga mot olika allergiframkallande ämnen. En ökning har skett för de flesta ämnen, särskilt för pollen. Även i detta avseende har boendeformen stor påverkan på hur personer med allergi eller annan överkänslighet rapporterar luftkvalitet. Dålig luftkvalitet rapporteras generellt sex till sju gånger oftare i hyresrätter än i småhus.

Enligt Folkhälsomyndigheten har luftkvaliteten utomhus i Sverige under de senaste decennierna i många avseenden förbättrats. Utsläppen av kväveoxider har till exempel minskat sedan 1990, däremot har andelen kväveoxidutsläpp från personbilar ökat. Partikelhalterna har legat på en i stort sett konstant nivå under de senaste 10–15 åren.

Debatt: Dags att vända blad i innemiljöforskningen

Drygt 4 procent personer anger att luftkvaliteten utanför bostaden är dålig eller mycket dålig. Ungefär 26 procent av de som bor i storstäder anger att de har besvär av bilavgaser utomhus i närheten av bostaden medan 8,1 procent har besvär av bilavgaser även inomhus.

25 procent anger att radonhalten någon gång mätts i bostaden. Detta är en ökning jämfört med tidigare undersökning då 17 procent angav att mätningar hade gjorts. I ungefär 400 000 bostäder beräknas radonhalten överstiga det svenska riktvärdet 200 Bq/m³.

Miljöhälsorapport 2017 (MHR 17) baseras på miljöhälsoenkät 2015 (MHE 15), nationella och internationella riskbedömningar och vetenskapliga studier, miljömedicinska rapporter och hälsodatabaser. MHE 15 besvarades av 37 133 personer i åldern 18–84 år och innehåller frågor om exponering för olika miljöfaktorer, besvärsupplevelser och hälsotillstånd.

Flera av frågorna i MHE 15 ligger till grund för hälsorelaterade indikatorer i det nationella miljömålsarbetet. Enligt Folkhälsomyndigheten bekräftar resultaten i MHE15 att hälsomålen i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö inte kan uppnås till 2020.

Rapporten ska vara representativ för målbefolkningen, 7,1 miljoner personer i åldern 18–84 år som har bott i Sverige i minst fem år. Tidigare miljöhälsorapporter gjordes 2001, 2005, 2009 och 2013.

Läs mer: Var tredje kvinnlig tjänsteman missnöjd med luften på jobbet

 

Fler nyheter

Ozonrening vann energipris

12 okt 2017 | Reningsteknik som gör det möjligt att återvinna värme i imkanaler från restaurangkök och energilagring med salt blev vinnaridéer i 2017 års E-Prize...

Läs mer