Grafik: Marié Sundberg

Lågt söktryck till installationsutbildning

"Affärsidén för vissa friskolor är att göra vinst på låg kvalitet"
Publicerad: 10 maj 2017 Text: Eva-Maria Fasth

Drygt 40 procent av platserna på installationsprogrammen (VVS och el) i landets tre storstadsregioner står tomma, enligt preliminära siffror från Gymnasieantagningen. Men det finns gymnasier som har fullt och till och med kö till VVS- och elprogrammen. 

Bristen på VVS-montörer och elektriker är på många håll i landet akut. Enligt en ny rapport från Installatörsföretagen saknas omkring 20 000 installatörer för att möta renoverings- och byggbehovet. Samtidigt räcker inte antalet förstahandssökande till för att fylla VF-programmen enligt den första, preliminära antagningen.

VVS-Forum har kartlagt söktrycket till VVS- och fastighetsprogrammet (VF) och el- och energiprogrammet (EE) i Stockholms län, Göteborgsregionen och Skåne län. Vi har utgått från Gymnasieantagnings preliminära statistik för ungdomars förstahandsval, där siffrorna kan ändras ända fram till slutantagningen den 28 juni. Därför får man ta siffrorna med en stor nypa salt, men de kan ändå ge en indikation om slutresultatet.

Det är framför allt friskolor som har problem med att fylla platserna på VF- och EE- programmen.Lärlingsutbildningen har ännu fler lediga platser än vad de ordinarie VF- och EE-programmen har.

Sammanfattningsvis ser söktrycket i storstadsregionerna ut så här:

  • 45 procent av platserna på VF-programmet är lediga i Stockholms län, Göteborgsregionen och Skåne län. 42 procent av platserna på EE-programmen står tomma.
  • 56 procent av platserna till VVS-lärlingsutbildningen är tomma. Motsvarande siffra för el-lärlingsutbildningen är 65 procent.
  • I följande skolor står alla eller nästan alla platser på VF- och EE-programmen tomma: Carl Wahren-gymnasiet, Hallstavik (både VF och EE), Praktiska, Märsta (VF), Praktiska, Stockholm-Bromma (VF, fastighetsinriktning och lärlingsutbildning), Byggtekniska Gymnasiet, Stockholm (VF, fastighetsinriktning), Praktiska, Malmö (VF, VVS-inriktning och EE, elteknik), Framtidsgymnasiet, Malmö (VF och EE) och IT-gymnasiet, Södertörn (EE, data och kommunikation).
  • Lindholmens Tekniska Gymnasium i Göteborg har kö till VF-programmet, vilket också gäller EE-program på Elektrikergymnasiet, Nacka Gymnasium, NTI-gymnasiet, Rudbecksgymnasiet, Praktiska Stockholm-Liljeholmen, Solna Gymnasium, Teknik och servicegymnasiet, Thorhildplans Gymnasium, Tumba Gymnasium, Åva Gymnasium och Fredrika Bremergymnasiet i Stockholm samt Hulebäcksgymnasiet, Härryda och IT-gymnasiet i Göteborg och Nösnäsgymnasiet i Stenungsund.
  • Följande skolor har fullt eller nästan fullt på VF-programmet: Järfälla Gymnasium, Refis, Stockholm, Sjödalsgymnasiet, Huddinge, Impuls Gymnasium, Helsingborg, Universitetsholmens Gymnasium, Malmö och Vägga Gymnasieskola, Karlshamn.
  • följande skolor har fullt eller nästan fullt på EE-programmet:Cybergymnasiet, Stockholm, 
  • På Wendesgymnasiet, Kristianstad startar inte VF-programmet på grund av för få sökande (fastighetsinriktning och inriktning kyl- och värmepumpteknik). Samma sak gäller för EE-programmet på Yrkesgymnasiet i Malmö.

"Jag skulle gärna se en mycket skarpare Skolinspektion där dåliga utbildningar, med undermåliga utbildningslokaler, brist på lärare och skolledning tvingas lägga ner."

Pär Lundström, Installatörsföretagen.

Pär Lundström, Installatörsföretagen

Men Pär Lundström, expert på yrkesutbildning på Installatörsföretagen, vill inte prata om lågt söktryck till installationsutbildningarna.

– Nej, när man generellt pratar om yrkesutbildningens kris så stämmer inte det. Ungdomar söker till de skolor och yrkesprogram som de vet leder till jobb. Att kompisar rekommenderar en utbildning är viktigt. Eftersom årskullarna nu blir större för varje år så tror jag att årets slutgiltiga antagning kommer att bli bättre än fjolårets. Störst söktryck är det till de skolor där 80–90 procent av avgångseleverna får jobb direkt efter examen.

– Problemen för till exempel Praktiska och Yrkesgymnasiet beror ofta på bristfällig utrustning och hög omsättning av lärare samt att "utbildningen" i hög utsträckning läggs ut på företagen och tid och faciliteter för träning ofta saknas, påpekar Pär Lundström och tillägger:

– Det finns hyfsade yrkesprogram även på Praktiska och Yrkesgymnasiet, men det beror mest på att de lyckats anställa bra lärare. Den vanligaste lärarkommentaren till mig är: ”Hej, jag är nyanställd på Praktiska. Här är en enorm personalomsättning och det finns ingen skolledning att fråga så de ringer till mig.”

– Jag skulle gärna se en mycket skarpare Skolinspektion där dåliga utbildningar, med undermåliga utbildningslokaler, brist på lärare och skolledning tvingas lägga ner, säger han.

Fler nyheter

Pumpen före fjärren

17 jul 2017 | Svenska Kyl och Värmepumpsföreningen rapporterar en stark uppgång för värmepumpar. Försäljningen ökade rejält under årets andra kvartal. Många...

Läs mer